Våra resultat
Om man ska födas för tidigt ska man göra det i Sverige" sa en ledande brittisk professor för några år sedan efter att en studie presenterats som visade att de flesta barn som föds så mycket som tre månade för tidigt har goda chanser att överleva - och att leva ett friskt liv. Konstateras kan att barnforskningen vi bedriver på hemmaplan får världen att utvecklas i rätt riktning.
Tack vare bidrag och engagemang har vi kunnat medverka till att forskningen nått livsviktiga resultat. Antalet barn som dör i plötslig spädbarnsdöd har mer än halverats sedan början av 1990-talet och hjärnhinneinflammation som tidigare var livshotande kan numera förebyggas. Och de flesta barn som idag drabbas av leukemi tillfrisknar helt.
Genom att forska kring barnsjukdomar kan vi hjälpa barn i tidig ålder och ge dem alla förutsättningar för att leva ett friskt liv som vuxna. Ur ett modernt filantropiskt perspektiv kan barnforskning ses som en samhällsinvestering som ökar kunskapen och bidrar till ökad tillväxt. Varje krona som investeras i att hjälpa sjuka barn ger flerdubbel återbäring när de växer upp som friska vuxna.
Stiftelsens beskyddare H.M. Drottning Silvia uttrycker sig så här, "Att forska kring barns sjukdomar måste vara något av det mest angelägna man kan göra."
Särskilt riktat stöd till forskningsprojekt om långtidscovid hos barn - studie nu publicerad
Stiftelsen Barnforskningen stöttade under pandemin forskare från Astrid Lindgrens barnsjukhus i ett helt nytt forskningsprojekt om barn och ungdomar med långtidscovid, nu kallat postcovid hos barn. Postcovid är ett tillstånd där symptom som illamående, huvudvärk, halsont och kronisk trötthet kvarstår i månader efter en coviddiagnos.
Olof Hertting, PhD och överläkare barninfektion och Petter Brodin, professor och barnläkare, båda vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus ledde forskningsprojektet som tittade på hur vanligt det är att barn och ungdomar som drabbas av postcovid får kvarstående symptom, som liknande symptom från hjärta och lungor likt de som setts hos vuxna, hur den kognitiva förmågan påverkas, hur andra kroniska sjukdomar påverkas samt om en strukturerad uppföljning och omhändertagande kan leda till snabbare återhämtning.
Resultatet av denna studie har precis publicerats. En stor studie med 113 barn inkluderade där forskarna i detalj beskriver de symtom som är typiska för gruppen. Det visar att majoriteten är flickor, symtomen domineras helt av trötthet och att de inte ser någon egentlig skillnad i symtom om man är positiv för SARS-CoV-2-antikroppar eller inte.
Detta visar på vad ett snabbt beslutat stöd till ett specifikt projekt kan göra för att föra forskningskunskapen framåt.
Astrid Lindgrens Barnsjukhus har en unik tillgång till dokumentation och erfarenhet samt närhet mellan klinisk forskning och patientvård vilket gör det möjligt att snabbt omsätta forskningen dit den bäst behövs och sprida rönen om vad vi hittills vet runt om i världen.
Titta in på ett inspirerande studiebesök på Petter Brodins forskningslabb på BioMedicum, Karolinska Institutet. Petter Brodin, professor och barnläkare arbetar inom barnimmunologi och har byggt upp ett världsledande forskningslabb på Karolinska Institutet.
Se filmen här.