Möt våra forskare

Alla våra stipendiater är knutna till Astrid Lindgrens Barnsjukhus eller anknutna till Institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska Institutet.

Åtta stipendiater utsedda för hösten 2024

Åtta stipendiater är utsedda för hösten 2024 från Stiftelsen Barnforskningen. De åtta mottagarna fick idag motta sina diplom vid en ceremoni på karolinska Universitetssjukhuset.

Stort grattis till: Daniel Helldén, Kristina Johnson, Eleni Stergiou, Anna Larsson, Kalliopi Kazamia, Petra Byström, Efthalia Preka, Henrik Hjelmgren. (På bilden syns från vänster: Efthalia Preka, Annika Janson, mottagare av Olle Söder Award, Kristina Johnson, Kalliopi Kazamia och Eleni Stergiou).

Deras forskningsprojekt:

Daniel Helldén "Climate change and child health - learning from Canada"
Kristina Johnson "Orthopedic Challenges and Surgical outcomes in Skeletal Dysplasias"
Eleni Stergiou "Neonatal Brain Injury and T cell modulation"
Anna Larsson "Early Onset Epilepsy and Psychosocial Impact"
Kalliopi Kazamia "Familial recurrence of CHD in first-degree relatives in Sweden"
Petra Byström "Benmärgssvikt hos barn i Sverige – förekomst, diagnostik och klinik"
Efthalia Preka "AI-Driven Discovery of Microglial Biomarkers and Therapeutics for Neurodevelopmental Disorders and Brain Injuries"
Henrik Hjelmgren "Investigating the effect and users experience’s of Extended Reality(XR)-distraction for procedural pain in advanced pediatric hospital care"

Läs mer om forskningsprojekten från höstens stipendiater

Vi väljer från de sökande ut de mest intressanta forskningsprojekten som i många fall snabbt kan omsättas i kliniska verksamheten. Projekten kommer från en rad olika områden, många som inte alltid får så stor uppmärksamhet.

Klimatförändringar och påverkan på barns hälsa

Daniel Helldén, ST-läkare Astrid Lindgrens barnsjukhus och forskare, KI

Min forskning fokuserar på hur klimatförändringar påverkar barns hälsa. Trots stora framgångar under de senaste årtionden med att minska barnadödligheten globalt och minskad börda från undernäring och infektionssjukdomar har det blivit allt tydligare att klimatförändringar utgör ett allvarligt hot mot barns hälsa och välbefinnande. Barn är mer sårbara än vuxna för miljöfaror på grund av fysiologiska, psykosociala och beteendemässiga faktorer. Även om det finns mycket forskning som indikerar att barn bär – och kommer att få bära – en stor börda av klimatförändringarna, så är det ett mycket outforskat område. Det saknas konkreta siffror för olika orsakssamband, även om de övergripande tendenserna är tydliga. Det är barn i låginkomstländer som drabbas mest, men också barn i andra riskområden som Arktis och vid kuster.

Det är ett intressant och komplext forskningsområde som kräver sammarbete över disciplingränser, och vid University of Calgary satsar man på att utveckla nya metoder som kan möjliggöra att man kan kombinera lokala hälsodata för barn och klimatdata. Detta skulle exempelvis kunna medföra att man kan identifiera vilka barn som är särskilt sårbara för klimatförändringar, eller områden där barn lever som kommer utsättas i större grad av klimatförändringar.

Genom forskning tillsammans med kollegor i Kanada hoppas vi kunna bidra med viktig metodutveckling som kan leda till konkreta förbättringsmöjligheter för barnsjukvården i ett klimat som allt snabbare förändras.

Neonatal hjärnskada och T-cells modulering

Eleni Stergiou, doktorand, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet

Mitt projekt syftar till att öka förståelsen av T-celler vid skador i den omogna hjärnan och att undersöka nya behandlingsstrategier för att genom T-cells-modulering lindra hypoxisk-ischemisk hjärnskada.

Hypoxisk-ischemisk encefalopati (HIE) är en typ av hjärnskada som händer före, under eller kort efter födseln. Det är en vanlig orsak globalt till neonatala dödsfall och till långvariga handikapp med utveckling av cerebral pares och intellektuell dysfunktion. Den vanligaste behandlingen är terapeutisk hypotermi men det måste startas snabbt efter födseln och är bara tillgänglig i högresursområden.

Vårt arbete är ett viktigt steg för att även kunna behandla HIE i ett senare skede och kan möjligen ge behandling för barn och ungdomar med målet att hjälpa dem leva ett bättre liv.

Ortopediska utmaningar och resultat av operation för barn med skelettdysplasi

Kristina Johnson, specialistläkare, Medicinsk Enhet högspecialiserad barnortopedi och barnmedicin, Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet

Mitt doktorandprojekt kommer att fokusera på skelettdysplasier, en stor grupp om mer än 700 olika medfödda genetiska diagnoser. Man uppskattar att ungefär 2,4 av 10.000 födda barn drabbas. Dessa sjukdomar påverkar utvecklingen och mineraliseringen av skelettet, vilket i sin tur kan leda till förändringar i ben, armar, ryggrad, skalle och bröstkorg. Detta kan även ha inverkan på andra system och organ i kroppen.

Vår studie syftar till att granska patienter mellan 0 och 18 år med akondroplasi som behandlats eller behandlas med s k guided growth-kirurgi mellan år 2005 och 2023 på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Vi kommer att titta på den initiala felställningen, ålder vid kirurgi, könsskillnader och hur mycket korrigering som kirurgin gett samt vilka som ändå behövt genomgå göra större kirurgi.

Målet är att i framtiden kunna operera patienterna vid rätt ålder och få bästa möjliga resultat samt i största möjliga mån undvika större kirurgi med ökad komplikationsrisk och allt annat det medför.

Henrik Hjälmgren, forskare, Astrid Lindgrens barnsjukhus

Olika distraktionsmetoder vid smärtsamma procedurer, som kan ha positiv effekt på upplevelser smärta, rädsla och ångest samt generell nöjdhet

Henrik Hjelmgren, MD, Leg. Specialistsjuksköterska inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, Universitetssjuksköterska (steg 7), Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet

Övergripande handlar min forskning om barnomvårdnad i relation till patientsäkerhet och procedurrelaterad smärta. Jag är både intresserad av både barnets behov, erfarenheter och dess närstående samt personals kunskaper I relation till procedurer såsom blodprovstagningar och infartsättning.

I mitt post-dok projekt undersöker jag olika distraktionsmetoder vid smärtsamma procedurer, som kan ha positiv effekt på upplevelser smärta, rädsla och ångest samt generell nöjdhet. Ett nytt och spännande område som jag undersöker är eXtended Reality(XR) där Virtual Reality(VR) och Augmented Reality(AR) samt Mixed Reality(MR) ingår. VR har tidigare visat sig ha god evidens vad gäller smärtsamma procedurer. Dock saknas evidens när VR inte passar och en mer djupgående analys av barnens egna upplevelser kring användandet. VR är en fullt immersiv upplevelse och kan både vara passiv(titta på VR-film) och aktiv(spela VR- spel). En viss procent av barnen som använt VR har berättat att de inte mår bra av att använda VR då de känner en känsla av förlorad kontroll. Därför kan en sådan intervention ge omvänd effekt och obehag hos barnet.

AR och MR har en delvis immersiv upplevelse där verkligheten fortfarande kan ses men med en pålagd/förstärkt verkliget. Med ny teknik som gjort att spel kan upplevas via AR och MR så kan de barn som önskar mer kontroll erbjudas en distraherad men kontrollerad upplevelse. Jag undersöker nu skillnader, fördelar och nackdelar med de olika XR-teknikerna gällande distraktion för olika procedurer och åldrar hos barnen så att vi kan skapa så individanpassad lösning som möjligt för barnen som kommer till sjukhuset.

Denna forskning är viktig då barn som behöver genomgå procedurrelaterad smärta och inte uppnår en god upplevelse kan bära med sig denna upplevelse till nästa procedur. Rädsla och ångest som tidigare upplevelser skapat gör att läkande kan försämras och att sjukhusrädsla eller fobi för nålar kan skapas. Kan vi minska avancerad procedursedering såsom lustgas eller andra sederande läkemedel för de väldigt ångestfyllda rädda barnen minskar vi riskerna för vad dessa läkemedel kan åstadkomma.

Benmärgssvikt hos barn i Sverige – förekomst, diagnostik och klinik

Petra Byström, biträdande överläkare,barnhematologi, immunologi och hematopoetisk celltransplantation, Astrid Lindgrens barnsjukhus

Benmärgssvikt hos barn är ett allvarligt tillstånd där benmärgen inte producerar tillräckligt med blodkroppar. Orsakerna kan vara temporära, förvärvade eller medfödda, och tillståndets svårighetsgrad varierar. Utredning av bestående benmärgssvikt är omfattande och komplex samtidigt som barnen är potentiellt livshotande sjuka. Nya metoder som massiv parallell sekvensering (MPS) har blivit viktiga för diagnostik och har blivit standardpraxis.

Trots Sveriges avancerade diagnostiska möjligheter saknas register för att följa upp benmärgssvikt hos barn. Detta gör det svårt att få en tydlig bild av hur vanligt tillståndet är och hur det utvecklas över tid. Medfödda och förvärvade typer av benmärgssvikt kan ha liknande symptom och utredningsfynd, där aplastisk anemi (AA) och myelodysplastiska syndrom (MDS) är de mest framträdande. MDS är dock sällsynt bland barn och står för mindre än 5% av all barncancer.

Korrekt diagnos är avgörande för valet av behandling, som kan variera från observation till intensiv kemoterapi och hematopoetisk celltransplantation (HCT). Flera medfödda genetiska varianter har identifierats som ökar risken för MDS och akuta leukemier, vilket gör att genanalys kan spela en viktig roll i behandlingen. Detta kan påverka det växande barnet – allt från hur de växer till utvecklingsneurologiskt. För att kunna erbjuda bästa tänkbara vård måste vi skapa oss en uppfattning om benmärgssvikt från insjuknande via diagnostik till slutliga behandlingsresultat.

MPS finns idag tillgängligt för molekylär diagnostik på barn, men diagnostiska värdet behöver utvärderas. Med större vetskap om genetiska avvikelser är förhoppningen att behandling och uppföljning kan skräddarsys för enskilda patienter och förbättra behandlingsresultatet.

Återupprepning av medfödda hjärtfel bland förstagradssläktingar

Kalliopi Kazamia, biträdande överläkare inom barn-och fosterkardiologi Barnhjärtcentrum Stockholm-Uppsala, Astrid Lindgrens barnsjukhus och Akademiska sjukhuset, doktorand, Karolinska Institutet

Medfödda hjärtfel (CHD) är bland de vanligaste medfödda missbildningarna och påverkar barnens hälsa och livskvalitet. Tack vare medicinska framsteg överlever idag de flesta med CHD till vuxen ålder och bildar egna familjer, vilket väcker viktiga frågor om ärftlighet och familjeplanering. Samtidigt saknas fortfarande kunskap om de genetiska och miljörelaterade faktorer som kan ligga bakom CHD. Vårt forskningsprojekt kartlägger hur CHD återkommer inom familjer, särskilt hos första-gradens släktingar, och undersöker hur släktskapsgrad och specifik typ av hjärtfel påverkar återupprepningen.

Genom att analysera omfattande hälsodata från över 50 000 patienter med CHD, mer än 500 000 friska individer samt deras släktingar, ger vår forskning viktig information som kan stödja vårdpersonal och familjer i frågor om ärftlighet och familjeplanering. Våra insikter kan förbättra genetisk rådgivning, stödja preventiv vård och bidra till välgrundade beslut inom familjeplanering. Dessutom skapar vårt projekt en grund för framtida forskning om den genetiska och miljörelaterade bakgrunden till CHD, ett område där stora kunskapsluckor fortfarande finns.

På sikt kan våra resultat bidra till förbättrad vård och livskvalitet för barn och ungdomar med CHD, både nationellt och internationellt.

AI-driven upptäckt av mikrogliala biomarkörer och behandling av neurologiska utvecklingsavvikelser och hjärnskador

Efthalia Preka, doktorand, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet

Min forskning fokuserar på att förstå hur mikroglia, hjärnans immunceller, utvecklas och fungerar under livet.

Genom att studera mikroglia i både normala och skadade hjärnor är mitt mål att identifiera nyckelgener och molekyler som kontrollerar deras aktivitet. Med hjälp av AI och avancerade tekniker, som ”single-cell RNA”- sekvensering, kan vi förutsäga hur dessa celler förändras under tid och hur de bidrar till hjärnsjukdomar. Detta kan hjälpa oss att hitta nya vägar att diagnostisera och behandla hjärnskador hos barn och tonåringar.

Vår forskning kan leda till tidigare upptäckt av hjärnrelaterade problem och hjälpa till att utveckla mer effektiva personifierade behandlingar för unga. Genom att öka vår förståelse av hjärnans utveckling och immunrespons hoppas vi kunna ge unga en bättre framtid.

Sju anslagsmottagare för våren 2024 är utsedda

Anslagsmottagare för våren 2024 är nu utsedda och anslagen delas ut av Astrid Lindgrens barnsjukhus tillsammans med Stiftelsen Barnforskningen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Sju mottagare av vårens anslag är utsedda och de fick diplom vid en utdelning på Karolinska Universitetssjukhuset i veckan.

Vi gratulerar: Tuva Nilsson, Sanaz Skyttner Rahmani, Ulrika Liliemark, Noni Wadström, David Forsberg, Hanna Westergren och Ance Kreslins ( på bilden saknas David, Ance och Hanna).

Deras forskningsprojekt:

Noni Wadström - Neurodevelopmental impairment in extremely preterm born infants – risks and interventions
David Forsberg - Early Detection of Deterioration in the Pediatric Emergency Department
Hanna Westergren - Neonatala anfall: hur farliga är de och hur behandlar vi dem?
Ance Kreslins - Glucose and Electrolyte Balance in paediatric severe illness
Ulrika Liliemark - Gallvägsatresi - etiologi och samband med Cytomegalovirus
Tuva Nilsson - Sömn hos barn och ungdomar födda med esofagusatresi
Sanaz Skyttner-Rahmani - Riskfaktorer och komplikationer till följd av ICD-behandling hos barn och ungdomar

Läs mer om vad vårens anslagsmottagare gör för forskningsprojekt

Vi eftersträvar att få fram de mest intressanta och värdefulla projekten bland alla de som ansöker. Extra roligt är det när tidigare pristagare återkommer och får fortsatt stöd i sitt fortsatta arbete.

Sömn hos barn och ungdomar födda med esofagusatresi

Tuva Nilsson, specialistsjuksköterska på Barn Vårdavdelning på Astrid Lindgrens barnsjukhus

Esofagusatresi (EA) är en ovanlig medfödd missbildning som innebär att barnet föds utan kontinuitet av matstrupen, matstrupen går inte hela vägen från munnen ned till magsäcken. Ett barn med EA är i behov av kirurgi under de första dagarna i livet för att möjliggöra matning via munnen. EA behandlas genom operation där de övre och undre matstrupsändarna sammanfogas. Detta görs vanligtvis under barnets första levnadsdagar. Hos en minoritet av barnen som föds med EA måste operationen vänta tills barnet är lite större, det kan bero på flera olika anledningar.

Tidigare forskning har påvisat att barn och ungdomar födda med esofagusatresi uttryckt erfarenheter av sömnstörningar orsakade av reflux (sura uppstötningar/halsbränna) eller andningsproblem. Det har även framkommit att barnen och ungdomarna kan behöva anpassa och planera intag av mediciner, mat och/eller att ha huvudet högt/använda extra kuddar för att sova gott.

Med vår forskning vill vi utforska sömn hos barn och ungdomar födda med esofagusatresi eftersom sömn är ett grundläggande mänskligt behov och är avgörande för barns hälsa och välbefinnande.

Hos barn och ungdomar kan återkommande sömnavbrott störa tillväxt, utveckling, inlärning och hälsa.

Med vår forskning hoppas vi kunna bidra till att vården bättre kan hjälpa barn och ungdomar födda med EA få en god natts sömn.

Utvecklingsavvikelser hos extremt för tidigt födda barn - Riskfaktorer och interventioner

Noni Wadström, Biträdande överläkare, barnläkare och neonatolog, ME Neonatologi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Vi ser idag en ökad överlevnad hos barn födda extremt prematurt i GV 22–25 mot bakgrund av proaktiv perinatal- och neonatal intensivvård.

Med extrem prematur födsel följer ibland en ökad neonatal sjuklighet som drabbar olika organsystem, vilken i sin tur kan påverka barnets psykomotoriska utveckling, hälsa och framtida liv.

Det finns redan metoder för att upptäcka psykomotoriska avvikelser hos måttligt prematurfödda barn där interventioner under första levnadsåret efter utskrivning från neonatalvården, hos måttligt prematurfödda barn, har visat sig förbättra barnets motoriska färdigheter, såväl som exekutiva och kognitiva funktioner. Detta har aldrig studerats eller utvärderats i gruppen extremt underburna barn.
I vår forskargrupp har vi sammanställt upplägg för publicerade utskrivningsprogram internationellt och anpassat till svenska förhållanden i syfte att förbättra den kognitiva och motoriska utvecklingen hos dessa barn.

Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention, SPIBI, en RCT.
Metod
130 barn födda extremt prematurt rekryterades och erhöll 10 hembesök av ett multidisciplinärt team första levnadsåret. 115 av dessa barn filmades tillsammans med sina föräldrar och utvärderades vid 12 mån. korrigerad ålder. Interaktionerna filmades i hemmiljö och skattades enligt Emotional Availability Scales (EAS) av utbildad psykolog och 20% av filmerna skattades av ytterligare en psykolog för utvärdering av interbedömarreliabiliteten med Interclass Correlation Coefficient (ICC). Perinatala karakteristika hämtas från Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (SNQ). I SNQ återfinns även data avseende neurokognitivt utfall vid 24 mån. korrigerad ålder.

Huvudsyftet är att kunna predicera psykomotoriska utvecklingsavvikeleser hos barn födda extremt prematurt genom att analysera perinatala riskfaktorer, magnetröntgenbilder av hjärnan samt bedömning av barnets tidiga utveckling och att utvärdera effekten av SPIBI-interventionen avseende neurokognitiv utveckling hos barn födda extremt prematurt. Allt detta för att kunna sätta in tidig intervention till de barn som identifieras med ovanstående parametrar och på så sätt förbättra förutsättningarna för neurokognitivt utfall på sikt och förhoppningsvis kunna påverka framtida hälsa och liv för barn födda extremt prematurt.

Blodsocker och saltbalans vid svår sjukdom hos barn i lågresursmiljöer

Ance Kreslins, ST-läkare barnmedicin Astrid Lindgrens Barnsjukhus, doktorand Karolinska Institutet

Den globala barnadödligheten har de senaste årtiondena minskat, men fortfarande dör varje år fem miljoner barn före sin femårsdag, framför allt i Afrika söder om Sahara. Majoriteten av dessa dödsfall sker i lågresursmiljöer och är möjliga att förhindra.

Låga blodsockerkoncentrationer är vanligt förekommande hos allvarligt sjuka barn i resursfattiga miljöer. Dessa barn har en 3–4 gånger ökad dödlighet jämfört med barn som har normala blodsockernivåer, oberoende av andra tecken på sjukdomens svårighetsgrad. Således är låg blodsockerkoncentration inte enbart kopplad till svårare sjukdomstillstånd, utan kan även vara en orsakande faktor för dödlighet. Mekanismerna bakom detta är inte klarlagda.

Mitt forskningsprojekt är baserat i Malawi och har som syfte att utforska anledningen bakom den ökade dödligheten hos allvarligt sjuka barn med låga blodsockerkoncentrationer i resursfattiga miljöer.

Detta görs genom att i blodprover mäta skillnaden i saltrubbningar hos allvarligt sjuka barn med låga blodsocker och jämföra dessa med barn som har normala blodsockerkoncentrationer, samt följa hur blodsocker och saltbalans varierar över tid under svår sjukdom beroende på vilken behandling som ges.

Detta görs bland annat genom att använda kontinuerliga blodsockermätare (s.k. CGM) som fästs på huden. Resultaten från denna forskning kommer bidra till att optimera övervakning och behandling av svårt sjuka barn med låga blodsockernivåer, i lågresursmiljöer såväl som i högresursmiljöer.

Underlätta upptäckt av försämring hos barn på akutmottagningen

David Forsberg, ST-läkare i barn- och ungdomsmedicin, Astrid Lindgrens barnsjukhus

Målet med forskningen är att ta fram och utveckla ett verktyg som ska underlätta bedömningen av barn och framför allt deras vitalparametrar (puls, andningsfrekvens, syresättning med mera).

Vi vet att vitalparametrarna kan skvallra om försämring i sjukdomstillstånd innan barnet hinner bli påverkat i övrigt. Därför vill vi ha ett verktyg som hjälper oss att värdera hur avvikande parametrarna är och inte minst hur de förändras över tid. Samtidigt skulle ett sådant verktyg kunna ge råd om t.ex. hur bråttom det är att starta en behandling eller hur länge man vågar vänta på nästa bedömning.

Vi kommer att utgå ifrån det verktyg, “SwePEWS”, som används på våra vårdavdelningar och anpassa det så att det passar barnakutens förutsättningar. Därefter kommer vi att testa det för att se om det kan användas i den första bedömningen, triageringen, och för att följa barnen på barnakuten.

Detta kommer att effektivisera användningen av barnakutmottagningens resurser, möjliggöra tidigare behandling och minska risken att sjuka barn missbedöms och försämras i onödan.

Swe-PEWS (Svensk Pediatric Early Warning Score) är ett nationellt barnanpassat och validerat bedömningsinstrument som riktar sig till alla som arbetar med att vårda barn i slutenvård i Sverige.

Riskfaktorer och komplikationer till följd av ICD-behandling hos barn och ungdomar

Sanaz Skyttner-Rahmani, barnläkare, barnkardiolog, Astrid Lindgrens barnsjukhus

ICD har visat sig vara den mest effektiva terapin för att bekämpa plötslig hjärtdöd efter introduktionen 1980 och är en stor anledning till att vi nu har denna grupp av nya överlevare inom barnhjärtvården. Trots de uppenbara fördelarna finns en rad problem med ICD-behandling hos barn och ungdomar. De ICD som används har utvecklats och anpassats till vuxna, vilket har inneburit komplikationer till själva behandlingen och risker för inadekvata tillslag.

Totalt sett är det en liten andel av alla ICD-bärare som är barn vilket är en svaghet. De studier som finns har gjorts på heterogena patientgrupper och de flesta studier har baserats på inrapporterade data med oklara bortfall och därmed bristande generaliserbarhet av resultaten.

Vi har påbörjat ett samarbete med en forskargrupp i Danmark som identifierat en dansk kohort som studeras med liknande frågeställningar. Tack vare en nära hundraprocentig inrapportering av patienter i ICD-registren både i Sverige och Danmark, har vi möjlighet att skapa stora och unikt väldefinierade kohorter för studier av riskfaktorer.

Efter analys av den nationella kohorten kommer vi att slå samman våra nationella kohorter, vilket kommer skapa en av de hittills största ICD-kohorterna. Denna studie med de sammanslagna svenska och danska kohorterna kommer förhoppningsvis att identifiera risker och komplikationer vid ICD-behandling hos barn- och vuxna på kort och lång sikt.

Förhoppningen är att vi med hjälp av studieresultaten kan optimera och individualisera ICD-behandlingen för barn och ungdomar och att det därmed kommer att leda till förbättrad vård och minskat lidande hos dem och deras familjer.

Neonatala anfall: hur farliga är de och hur behandlar vi dem?

Hanna Westergren, specialistläkare i barn- och ungdomsneurologi med habilitering, Astrid Lindgrens barnsjukhus samt doktorand på KI

Mitt forskningsprojekt handlar om anfall under nyföddhetsperioden och risken för neurologisk påverkan och död.

Projektet är registerbaserat och innehåller även en systematisk litteraturgenomgång. På populationsnivå studerar vi förekomsten av epilepsi efter att som nyfödd haft anfall som verifierats elektroencefalografiskt (EEG). De barn som drabbats jämförs med barn som inte haft anfall och riskjämförelser görs mellan grupperna.

I projektet ingår även att undersöka vilka läkemedel som använts för att häva anfallen liksom hur många som skrivs ut från sjukhus med förebyggande antikonvulsiva preparat. Vi ska på populationsnivå även studera risken för cerebral pares, utvecklingspåverkan, autism, ADHD och död efter neonatala anfall.

Projektet bidrar med ökad kunskap och förståelse för neurologiska risker och död som kan drabba barn efter neonatala anfall. Med en förbättrad kunskapsnivå följer en möjlighet att ge tydligare prognostisk information till de drabbade familjerna, vilket är av stor betydelse.

Gallvägsatresi - etiologi och samband med Cytomegalovirus

Ulrika Liliemark, barnläkare, SABH, Astrid Lindgrens barnsjukhus

Gallvägsatresi är en ovanlig men dödlig sjukdom som drabbar spädbarn. Det kan behandlas med en operation av gallvägarna men många patienter behöver ändå levertransplanteras tidigt i livet för att överleva. Orsaken till gallvägsatresi är okänd, liksom betydelsen av omgivande faktorer så som för tidigt född och infektion med Cytomegalovirus.

Hos barn med gallvägsatresi fungerar inte gallvägarna som de ska. Gallvägarna är gångar som ska transportera galla (som bildas i levern) till gallblåsan där den förvaras tills personen äter mat. Då portioneras den ut i tarmen och blandar sig med födan, vilket hjälper kroppen att ta upp näring, fett och fettlösliga vitaminer. Hos personer med gallvägsatresi finns dock hinder i gallvägarna, som också kan saknas helt.

Gallvägsatresi är troligen, men inte säkert, vanligare hos för tidigt födda barn och de patienterna har sämre utfall efter operation jämfört med de fullgågna barnen. Vi samlar in data från alla de nordiska länderna för att ta reda på om gallvägsatresi är vanligare hos för tidigt födda barn så att man kan hitta sjukdomen ännu tidigare hos dem.

Infektion med Cytomegalovirus skulle kunna påverka levern hos spädbarn med gallvägsatresi negativt och öka risken för levertransplantation. Jag har påbörjat en studie om förändringar i levern där vi har tittat i mikroskop på leverbiopsier och graderat inflammation och leverskada. Sedan kommer vi jämföra resultaten mellan de som har infektion och de som inte har infektion.

Målet är att ta reda på om det kan vara värt att behandla infektionen för att minska risken för levertransplantation.

2024 års mottagare av Hugo Lagercrantz Award är professor Mikael Norman

Vid en högtidlig utdelning på Karolinska Universitetssjukhuset delades 2024 års Hugo Lagercrantz Award ut till professor Mikael Norman, Astrid Lindgrens barnsjukhus och KI.

Hugo Lagercrantz har själv valt ut mottagaren av priset och delade själv ut det. Mikael Norman är en mycket värdig mottagare av priset.

Motiveringen lyder: För sin internationellt framstående forskning om hur graviditet, förlossningssätt och för tidig födelse programmerar barnets och den vuxnes hälsa

Stort grattis!

Utdelning av Britt-Marie Ygges pris 2024

Årets pristagare av Britt-Marie Ygges pris för bästa magisterprojekt är Tuva Nilsson, specialistsjuksköterska på Barn Vårdavdelning på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

Hon fick pris och diplom vid en utdelning på Karolinska Universitetssjukhuset och en nöjd pristagare sammanfattar dagen med ” Det var väldigt roligt att få skriva om något så verksamhetsnära”. Britt-Marie Ygge delade själv ut priset.

Tuvas uppsats ”Upplevelsen av sham-feed som ett stöd i att stärka det friska hos barn födda med esofagusatresi – intervjuer med föräldrar som vårdar sina barn hemma i väntan på rekonstruktiv kirurgi, valdes ut med motiveringen:

Tuva Nilsson erhåller priset för bästa magisterprojekt då hon genom sin uppsats kommit fram till att föräldrar som ”sham-feedar” och vårdar sitt barn hemma stärker det friska hos barnet och upplever en tilltro till sig själva och uppsatsen visar på vetenskaplighet, hög patientnytta och är väldigt relevant för det vårdvetenskapliga forskningsuppdraget

Tuva har genom intervjuer kunnat visa att metoden haft en positiv påverkan på barnet och relationen till föräldrarna, genom att intervjua sex familjer.

”Det känns fantastiskt! Från början hade inte föräldrar så stor delaktighet i vården överhuvudtaget, säger Britt-Marie Ygge.

Tuva arbetar med att vårda barn med sjukdomen esofagusatresi som innebär att man föds utan en fullständig matstrupe. De flesta som föds med missbildningen kan opereras inom några dagar men i de fall man behöver vänta på operation kan en metod som kallas sham-feeding användas. Metoden används på många sjukhus runtom i världen men på Astrid Lindgrens barsjukhus är man unik på så sätt att föräldrarna, efter lång förberedelse, sham-feedar själva hemma.

Priset är uppkallat efter Britt-Marie Ygge som var den första första sjuksköterskan på Astrid Lindgrens barnsjukhus att disputera. Och ta en doktorsexamen.

Fotograf: Olle Borg

Fin utdelning av stipendier för hösten 2023

Vid ett seminarium på Karolinska Universitetssjukhuset delade Stiftelsen Barnforskningen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus ut stipendier till sju mottagare som alla arbetar med viktigt barnforskning.

De som belönas arbetar inom olika områden men har en gemensam nämnare genom att de alla riktar in sig på viktig forskning för barn inom områden som inte alltid får så stort fokus. Däremot är områdena viktiga och kan göra stor skillnad för de barn som drabbas.

De sju utvalda är Carina Rinaldo, Ruth Löllgen, Hedvig Kvanta, Annelies van't Westeinde, Hanna Westergren, Fredrik Sandesjö, och Emma Persad, alla vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. (På bilden saknas Emma Persad och Fredrik Sandesjö).

Fotograf: Jens Dahlberg

Längre ner på sidan finns mer om deras forskning.

Stipendiater för hösten 2023 utvalda

Höstens utlysning för anslag med stöd till barnforskning gjordes sent 2023 och på första styrelsemötet 2024 fastställdes stipendiaterna för hösten 2023.

Stiftelsen mottog 30 ansökningar som vårt vetenskapliga råd, lett av ordföranden Jakob Frie, har gått igenom och som därefter beslutades på styrelsemöte. Hösten 2023 belönas sju stipendiater.

De sju utvalda är Ruth Löllgen, Carina Rinaldo, Emma Persad, Hanna Westergren, Fredrik Sandesjö, Annelies van't Westeinde och Hedvig Kvanta.

Här nedan listas deras forskningsprojekt och en kort beskrivning av ämnet. Vi kommer sedan under våren presentera projekten mera.

Kort om de utvalda projekten. Längre ner presenterar vi forskarnas projekt mer utförligt.

Ruth Löllgen, docent, överläkare barnakuten Solna, Astrid Lindgrens barnsjukhus

Effektivitet av ersättningsbehandling med glykos via venen jämfört med behandling via tarmarna vid svältketos på barnakutmottagning

Det övergripande målet med forskningsprojektet är att fylla en kunskapslucka och skapa banbrytande bevis för den optimala behandlingen av svältketos hos barn.

Svältketos är ett mycket vanligt tillstånd på barnakutmottagningen som uppstår bland annat i samband med svår magsjuka (cirka 990 fall/år per 55 000 sökande barn). Trots detta är det underdiagnostiserat hos många kräkande/slöa barn och behandlingsriktlinjer är sällsynta.

Carina Rinaldo, specialistsjuksköterska barnhematologen, Astrid Lindgrens barnsjukhus

Barn och ungdomar som stamcellsdonator till sitt sjuka syskon

Det övergripande syftet med projektet är att utforska erfarenheter, inklusive etiska och psykosociala aspekter, hos svenska barn och ungdomar, deras föräldrar samt berörd vårdpersonal av att ett friskt minderårigt barn/ungdom är stamcellsdonator till ett svårt sjukt syskon.

Emma Persad, läkare, doktorand, Astrid Lindgrens barnsjukhus

Blodtryckstrender hos extremt för tidigt födda barn, från vecka 28

Projektet handlar om blodtryckstrender hos extremt för tidigt födda och vilken relation de har till fysiologiska och demografiska faktorer, medicinsk intervention samt kort-och långtidsuppföljning av motorisk och kognitiv utveckling.

Hanna Westergren, barnneurolog, doktorand, Astrid Lindgrens barnsjukhus

Neonatala anfall: Hur farliga är de och hur behandlar vi dem?

Hannas projekt handlar om barn som fått kramper i nyföddhetsperioden. Det är flera projekt som tittar på både akut behandling och uppföljning av dessa barn, tex risken för cerebral pares, intellektuell funktionsnedsättning, utvecklingsförsening, autism och ADHD och död.

Fredrik Sandesjö, barnneurolog, doktorand, Astrid Lindgrens barnsjukhus

Validering om svenska MS-registret kan utnyttjas för att studera användning av sjukdomsmodifierande behandling

Den här studien har som mål att validera om svenska MS-registret (multipel skleros) kan utnyttjas för att studera användning av sjukdomsmodifierande behandlingar för MS hos barn. I så fall kan registret användas för att studera behandlingsuthållighet, långtidseffekt och säkerhet.

Annelies van`t Westeinde, post doc, Karolinska Institutet

Uppföljning av hjärnskada hos barn med medfödda skador på ämnesomsättningen

Medfödda skador på ämnesomsättningen är en stor grupp avvikelser som I de flesta fall behandlas genom dietrestriktioner för det ämne som inte kan metaboliseras. Trots strikt efterlevnad av dietrekommendationer ger många gånger medfödda skador på ämnesomsättningen upphov till kognitiva problem och hjärnskador, speciellt om de inte behandlas från födseln.

Projekt har som målsättning att studera kognitiva funktioner och hjärnskada bland några av de vanligaste medfödda ämnesomsättningsrubbningar.

Hedvig Kvanta, doktorand, ST läkare barn- och ungdomsmedicin, Astrid Lindgrens barnsjukhus

Antikroppar mot VEGF (vascular endothelial growth factor) för behandling av prematuritetsretinopati och dess effekt på hjärntillväxt och kognitiv utveckling

Sedan år 2010 har ett läkemedel börjat användas i kliniken mot prematuritetsretinopati (ROP), en av de idag främsta orsakerna till blindhet hos barn.

Prematuritetsretinopati (ROP) är en näthinnesjukdom som kan utvecklas hos för tidigt födda barn och innebär att näthinnans blodkärl växer fel. Det kan leda till svår synskada eller blindhet om det inte behandlas i tid. I Sverige behöver ca 40-50 patienter vård för svår ROP varje år.

Projektet jämför två behandlingsmetoder för ROP och ser om man ser skillnader i barnens utveckling och hjärntillväxt mätt med MR vid 2 och 5 års ålder.

Läs mer fördjupat om hösten 2023 års stipendiaters forskningsprojekt

Vi strävar efter att hela tiden arbeta för mer och bättre barnforskning som kan implementeras i vården. I kliniken gör de sedan nytta för många barn.

Barn och ungdomar som stamcellsdonatorer till ett allvarligt sjukt syskon

Carina Rinaldo, barnsjuksköterska och studiekoordinator, Barnonkologen, Astrid Lindgrens barnsjukhus

Syftet med vår forskning är att förstå mer om hur det blir för de friska barnen som donerat stamceller till sitt sjuka syskon och även titta på etiska och psykosociala aspekter av detta.

Vår studie kan bidra till ökad kunskap om barn och ungdomars situation och upplevelser i samband med en donation av stamceller. Detta för att möjliggöra förbättring av informationen, beslutet och vården för dessa friska barn/ungdomar. Dessutom hoppas vi kunna bidra till de etiska samtal och reflektioner som förs inom barnonkologisk transplantationsverksamhet för att säkerställa det bästa omhändertagandet av hela familjen och speciellt de friska minderåriga potentiella donatorn. Detta för att unga donatorer ska kunna känna att de har fått tillräcklig information och haft möjlighet att vara delaktiga i ett beslut om donationen som de kan leva vidare med oavsett hur transplantationen gick för det sjuka syskonet.

Vi har intervjuat 13 barn och ungdomar som har donerat stamceller till sitt sjuka syskon för att förstå mer om hur det upplevs av dem. Studien visade att de var väldigt stolta och glada att de kunde bidra till sitt syskons tillfrisknande och de kände sig stärkta av att ha gjort något så viktigt i livet. Men alla kunde inte minnas att de blev tillfrågade om de ville donera stamcellerna men de upplevde en förväntan att de skulle vilja göra det. De hade på ett tidigt stadium fått höra att syskon är det bästa alternativet som stamcellsdonator, vilket gjorde att det inte var en valsituation att donera eller inte, det fanns inget utrymme för att säga nej. En 21 årig kille uttryckte ”Det är inte ett val, det ska bara göras”. De önskade få mer information om hur hela förloppet skulle gå till i god tid innan och de önskade få fortlöpande informationen i forma av dialog i stället för monolog från vårdpersonalen på ett åldersadekvat sätt. Bristen på information gav bland annat ökad oro inför processer vid donationen och smärtsamma procedurer. Samtidigt visade studien också att de flesta fått en tajtare relation i familjen efter donationen och transplantationen, efter allt de gått igenom tillsammans.

När det gäller barn och ungdomar kan det dessutom vara av värde att ta del av erfarenheter från andra viktiga personer runt barnen, därför har vi även intervjuat deras föräldrar om deras upplevelser av samma donation och transplantationsprocess, men också vårdpersonal som tar hand om friska minderåriga donatorer.

För närvarande pågår observationsstudier av informationssamtal och intervjuer med vårdpersonalen som informerar och tar hand om potentiella minderåriga friska syskon som ska/kan vara donator till sitt sjuka syskon. Detta för att utforska vårdpersonalens erfarenheter av processen för informerat samtycke inför stamcellsdonationen samt vilka svårigheter och utmaningar de ser med minderåriga donatorer samt hur de hanterar det.

Den optimala behandlingen av svältketos på barnakuten

Ruth Löllgren, docent, överläkare, Akutsjukvård Barn Solna, Astrid Lindgrens barnsjukhus

Det övergripande syftet med detta projekt är att fylla en kunskapslucka och tillhandahålla högkvalitativa bevis för den optimala behandlingen av svältketos hos barn.

Svältketos är ett mycket vanligt tillstånd på barnakutmottagningar (1833 fall/100 000 barn). Trots detta förbiser läkarna ofta diagnosen hos många slöa barn eller barn som kräks.

Den optimala behandlingen är oklar idag. Det gör att adekvat behandling fördröjs och barn kan hamna i ketoacidos, ett allvarligt metabolt tillstånd vid energibrist, som kan bli livshotande. Barn kan även hamna i lågt blodsocker och kan drabbas av betydande neurologiska följder. Yngre barn (främst under 11 år) med minskat födointag (vid till exempel halsfluss eller magsjuka) kan utveckla ett tillstånd som kallas svältketos, där fettvävnad i kroppen bryts ner eftersom intaget av socker är för litet. Det bildas då restämnen, så kallade ”ketonkroppar” vilka kan mätas med ett blodprov. När nivån av ketonkroppar stiger kan de orsaka symtom hos barnet i form av trötthet, buksmärta, illamående och kräkningar som gör det svårt att komma i gång att äta och dricka trots att den ursprungliga infektionen är på väg att förbättras. För att få bukt med brist på energi och ibland uttorkningen använder man inom barnsjukvården olika typer av vätskebehandling.

Syftet med det här projektet är att jämföra effekten av vätskebehandling som ges via munnen, via nasogastrisk sond (en slang som förs in i näsan ner till magsäcken hos barn yngre än 2 år) och vätskebehandling som ges som dropp direkt i blodet. Vi vill veta vilken av de metoderna ger bäst effekt.

Målet är att förbättra vården för barn med detta tillstånd och att utveckla standardiserade riktlinjer för behandling av svältketos.

Neonatala anfall: Hur farliga är de och hur behandlar vi dem?

Hanna Westergren, barnneurolog, Neuropediatriken, Astrid Lindgrens barnsjukhus

I mitt forskningsprojekt studerar vi riskerna med krampanfall under nyföddhetsperioden och att senare i livet drabbas av epilepsi, cerebral pares, intellektuell funktionsnedsättning, utvecklingsförsening, neuropsykiatrisk sjukdom och död.

Det är väl känt att krampanfall hos nyfödda är svåra att korrekt identifiera även för erfaren hälso- och sjukvårdspersonal. Därför är undersökning med elektroencefalogram (EEG) eller amplitud-integrerat EEG (aEEG) en nödvändighet i diagnostiken.

I projektet ingår en valideringsstudie av det svenska neonatala kvalitetsregistret (SNQ) där vi studerat neurologiska variabler inklusive krampanfall och relaterade diagnoskoder. Därtill ingår en systematisk litteraturgenomgång där vi undersökt vad som idag är känt gällande neurologiska tillstånd och död efter neonatala anfall som konfirmerats med EEG eller aEEG.

I övrigt består projektet av två populationsbaserade studier där vi undersöker risken att drabbas av epilepsi och andra neurologiska tillstånd och död bland barn som haft neonatala anfall och vårdats på nyföddhetsavdelning i Sverige. Denna grupp kommer att jämföras med barn som inte haft krampanfall som nyfödda. Vilka läkemedel som givits i anfallsdämpande syfte under den inneliggande vårdtiden kommer också att undersökas.

Forskningsprojektet bidrar med ökad kunskap om riskerna för epilepsi och andra neurologiska tillstånd och död efter krampanfall under nyföddhetsperioden.

Resultaten kommer att vara mycket värdefulla och inte minst för de familjer som drabbas då den prognostiska informationen är av stor betydelse.

Validering om svenska MS-registret kan utnyttjas för att studera användning av sjukdomsmodifierande behandling

Fredrik Sandesjö, barnläkare och barnneurolog, Astrid Lindgrens barnsjukhus

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom i det centrala nervsystemet. En majoritet av alla patienter insjuknar som unga vuxna, men ungefär en av tio får sin sjukdom som barn, dvs innan de fyller 18 år.

MS med debut i denna ålder har en mer aggressiv inflammation jämfört med MS med debut i vuxen ålder. Med det menas tätare skov, snabbare ansamling av ärr i hjärna och ryggmärg samt neurologisk funktionsnedsättning i lägre ålder. Av denna anledning anses behovet av att tidigt gå in med effektiv behandling vara stort.

Det har hänt mycket på behandlingsfronten under de senaste åren och möjligheterna att få en lindrigare MS-sjukdom är nu avsevärt bättre än tidigare. Ny MS-behandling är dock i allmänhet bara testad och godkänd för vuxna patienter med MS. Barn och ungdomar behandlas därför oftast ”off-label” utan data på effektivitet och säkerhet för just denna population.

Min forskning handlar till stor del om att försöka ta reda på hur effektiva och säkra dessa nya läkemedel är för barn och ungdomar med MS. Det här är en förhållandevis liten, men hårt drabbad patientgrupp där en förbättrad behandling har potential att göra stor nytta. Där hoppas jag med min forskning kunna bidra!

Antikroppar mot VEGF (vascular endothelial growth factor) för behandling av nyföddhetsretinopati och dess effekt på hjärntillväxt och kognitiv utveckling

Hedvig Kvanta, ST-läkare i pediatrik, Astrid Lindgrens barnsjukhus och doktorand på Karolinska Institutet

Vår forskning används kring de mest förtidigt födda barnen, de som föds före vecka 27.

Dessa barn får ofta nyföddhetsretinopati, en sjukdom som i sin allvarligaste form kan leda till blindhet eller kraftig synnedsättning. Nu behandlas nyföddhetsretinopati med laser, eller med en nyare behandling där man ger intraockulär medicin (injiceras i ögat) som hämmar en tillväxtfaktor vilken är drivande i sjukdomen. Denna tillväxtfaktor är dock även viktig för hjärnans utveckling. Det läcker ut mycket små mängder i blodbanan, och de flesta studier som gjorts visar inte att det sker något påverkan på kognitiv utveckling.

Det finns dock otillräcklig data, de flesta uppföljningar är bara upp till 2 års ålder, och det finns ingen studie som även inkluderar data från magnetkameraundersökningar.

Den här studien som undersöker utfallsdata upp till 5 år och data från magnetkameraundersökningar kommer att bidra med kunskap.

Blodtryckstrender hos extremt för tidigt födda barn

Emma Persad, studiekoordinator på Astrid Lindgrens barnsjukhus och doktorand på Karolinska Institutet

Hypotension förekommer hos 15–50 % av barn födda före 28:e graviditetsveckan. Dessa extremt för tidigt födda barn ökar i antal men acceptabla blodtrycksnivåer och blodtryckstrender att användas för vård av dessa barn är fortfarande okända.

Det finns därför behov för en omfattande beskrivning av blodtryck hos dessa barn med hjälp av högkvalitativa data, utvärdering av kort- och långsiktiga utfall kopplade till postnatala blodtrycksfluktuationer och bedömning av de fysiologiska förändringarna som påverkar blodtrycket.

Detta anslag kommer att stödja ett doktorandsprojekt. Projekt I och II kommer att vara retrospektiva kohortstudier för barn födda före 25:e respektive 28:e graviditetsveckan. Dessa studier kommer att analysera blodtryckstrender för den första levnadsveckan i kombination med olika demografiska faktorer, kliniska interventioner och kritiska utfall (d.v.s. intraventrikulär blödning, nekrotiserande enterokolit och mortalitet). Projekt III kommer att fokusera på̊ effekterna av blodtryck på̊ långsiktig neurologisk utveckling. Projekt IV kommer att vara en prospektiv kohortstudie som mäter endokrinfaktorer i blod och urin och deras samband med blodtrycket.

Detta projekt förväntas förbättra kunskapen om blodtrycktrender hos extremt förtidigt födda barn och effekten av maternala och demografiska faktorer på blodtryck-utvecklingen. Eftersom lågt blodtryck förblir den främsta orsaken till kliniska interventioner under den tidiga postnatala fasen av livet för dessa barn, strävar vi efter att undersöka effekterna av dessa interventioner och utforska vilka nivåer av blodtryck som är potentiellt skadliga. Vi hoppas också kunna klargöra huruvida fluktuationer i blodtryck korrelerar med kort- och långtidsutfall, särskilt neurologiska och neuroutvecklingsmässiga utfall.

Resultaten bör ge insikt i samband mellan blodtryck, fysiologiska och demografiska faktorer och biverkningar från extrem prematuritet.används kring de mest förtidigt födda barnen, de som föds före vecka 27.

Uppföljning av hjärnhälsa hos barn med medfödda metabola sjukdomar

Annelies van´t Westeinde, PhD, barnendokrin, Astrid Lindgrens barnsjukhus

”Medfödda metabola sjukdomar (MMS) är samlingsnamnet på en stor grupp sjukdomar som påverkar enzymer eller transportkanaler som är involverade i kroppens metabolism.

Patienter med MMS kan inte äta mat som innehåller de ämnen de inte kan bryta ner, till exempel proteiner eller fett. Om de äter fel mat ändå får de svåra hjärnskador som kan leda till mental och fysisk funktionsnedsättning. Patienterna behöver därför äta specifika dieter där till exempel individer som inte kan metabolisera aminosyror ordineras proteinreducerad kost, medan de som inte kan bryta ned långkedjiga fettsyror får äta strikt fettreducerad kost med tillägg av medellånga fettsyror. Dieterna skiljer sig mycket från normal kost och familjerna måste beräkna exakt vad varje måltid ska innehålla för barnet eller den vuxne med sjukdomen.

Sedan 2010 ingår 22 MMS i det så kallade PKU-testet, eller neonatala screeningen. Genom att tidigt upptäcka de svårare fallen och behandla dem tidigt i livet är det mycket troligt att man räddar liv och förhindrar svåra neurologiska komplikationer. Mycket är fortfarande okänt när det gäller hur sjukdomsprogressen ser ut från barndom till vuxen ålder, hur barn med MMS mår i Sverige, hur hjärnan utvecklar sig hos dessa individer, och hur vi kan skydda deras hjärna på bästa sätt genom att skräddarsy terapierna för varje enskild patient.

Vår studie syftar därför till att följa kognitiv och hjärnutveckling hos barn med MMS."

"Vi hoppas att bidra till bättre kunskap kring dessa sällsynta sjukdomar och öka livskvaliteten.”

Utdelning av Martin Ritzèns pris för bästa ST-projekt 2023

Martin Ritzèns pris 2023

Priset för bästa ST-projekt 2023 har i år tilldelats Frida Oldendorff, ST-läkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Frida var även en av vårens stipendiater. Läs här om hennes ST-projekt med rubriken; Neonatal sepsis orsakad av grampositiva bakterier: en retrospektiv epidemiologisk studie över ett decennium.

Stort grattis Frida!

Neonatal sepsis orsakad av grampositiva bakterier: en retrospektiv epidemiologisk studie över ett decennium

Frida Oldendorff, ST-läkare i pediatrik vid Astrid Lindgrens barnsjukhus

Syftet med projektet var att undersöka blodförgiftning (sepsis) hos nyfödda barn, orsakad av grampositiva bakterier (GPB), Men även förekomst, sjuklighet, dödlighet, antibiotikaresistens och biomarkörer, i Stockholmsregionen.

Det gjordes genom en retrospektiv epidemiologisk studie som inkluderade alla spädbarn med GPB-sepsis, inlagda på neonatalavdelningarna vid Karolinska Universitetssjukhuset mellan åren 2006 och 2016. Data hämtades från patientjournaler, det svenska neonatala kvalitetsregistret, det mikrobiologiska laboratoriet vid Karolinska Universitetssjukhuset och Folkhälsomyndigheten.

Några av slutsatserna var att blodförgiftning med grampositiva bakterier var fyra gånger så vanligt som gramnegativ blodförgiftning hos nyfödda i vår undersökta region, men resulterade i en lägre dödlighet. Koagulasnegativa stafylokocker var den vanligaste patogenen vid sepsis hos spädbarn.

Läs mer om den viktiga forskning som stipendiaterna från våren 2023 gör

Vi kommer ge en kortfattad beskrivning om vad forskarna vill uppnå och mer information kring deras forskningsområden. Alla inom vitt skilda områden men med det gemensamma att det är områden där det finns stora behov.

Vi strävar efter att hela tiden arbeta för mer och bättre barnforskning.

Glukos och elektrolysbalans hos kritiskt sjuka barn

Ance Kreslins, ST-läkare barn- och ungdomsmedicin, Astrid Lindgrens barnsjukhus och doktorand, Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet

Låga blodsockervärden (<2.5mmol/l) är vanligt förekommande hos akut sjuka barn i resursfattiga miljöer. Dessa barn löper tre till fyra gånger högre risk att dö jämfört med barn med samma sjukdom och normala blodsockernivåer. Detta tyder på att låga blodsockerkoncentrationer inte enbart korrelerar till svårare sjukdomstillstånd, utan även i sig orsakar ökad dödlighet.Dock är gränsen för vad som betraktas som lågt blodsocker ifrågasatt och även sjuka barn med lätt sänkta blodsockervärden (2.5-5.0mmol/l) har en ökad dödlighet. Mekanismerna bakom detta är inte klarlagda. En möjlighet är att det eventuellt finns en koppling mellan lågt blodsocker och saltrubbningar i blodet som kan påverka hjärtrytmen. En annan förklaring är att barn med låg blodsockerhalt har försämrad blodsockerreglering vilket leder till farliga blodsockersvängningar. Dessutom skulle det kunna vara så att den rekommenderade behandlingen med stora volymer intravenös glukoslösning i sig kan orsaka skadliga vätskeförskjutningar, saltrubbningar och blodsockersvängningar.

Syftet med detta projekt är att utforska anledningen bakom den ökade dödligheten hos akut sjuka barn med låga blodsockerkoncentrationer, samt undersöka möjligheten att använda kontinuerliga blodsockermätare som fästs på huden för att övervaka denna patientgrupp under en sjukhusvistelse. Projektet genomförs på Queen Elizabeth Central Hospital i Blantyre, Malawi, och har som ändamål att optimera övervakning och behandling av låga blodsockernivåer hos svårt sjuka barn i resursfattiga miljöer för att på så vis försöka minska barnadödligheten.

Screening och behandlingsrekommendation för barn med klumpfot

Åsa Thelaus - Biträdande Överläkare, Medicinsk Enhet Högspecialiserad Barnortopedi och medicin, Astrid Lindgrens barnsjukhus

Övergripande syfte med projektet är att utvärdera om Pirani Böhm Sinclair- score (PBS-score) kan användas för att förutsäga recidiv vid strukturerad och systematisk uppföljning av barn med idiopatisk klumpfot. Vi ska även utvärdera möjligheten att ta fram behandlingsrekommendationer utifrån PBS-score.

1/1000 barn föds årligen med klumpfot, detta gör det till den vanligaste medfödda fotfelställningen nationellt och internationellt.

Klumpfot, eller Pes Equino Varus Adduktus (PEVA) innebär en sammansättning av felställningar i foten. Det är vanligare hos pojkar 2:1 och drabbar båda fötterna i 50% av fallen.

Standardbehandling för nyfödda med klumpfot är Ponseti behandling som består av repressioner och seriegipsning ofta kombinerat med hälseneförlängning och därefter orthosbehandling till 5 års ålder. Trots lyckad initial behandling är recidiv, dvs återkomst av hela eller delar av fotfelställningen, vanligt under uppväxten. Recidiv löser sig inte spontant utan kräver behandling. Sådan behandling kan vid lindrigare fall bestå av ny seriegipsning eller orthosbehandling. Vid mer allvarliga fall kan kirurgi krävas som mjukdelslösningar, senförflyttningar, omvinkling av ben eller steloperation av leder. Sådan kirurgisk behandling kan innebära smärtor och begränsningar i fysisk aktivitet för barnet. Tidig upptäckt av recidiv möjliggör att mindre invasiv behandling kan initieras och mer omfattande kirurgi ofta kan undvikas.

2021 publicerades ett core outcome-set (COS) för utvärdering och uppföljning av PEVA där PBS-score ingår som ett av utfallsmåtten. PBS-score är ett kliniskt utvärderingsinstrument bestående av 7 items där barnets fot bedöms i stående/gående och sittande.

Vi kommer i våra studier göra bedömningar på videodokumenterat PBS-score. Framåt kan man tänka sig att detta skulle kunna göras via vårdnadshavare i en app och på så sätt markant öka tillgängligheten till högspecialiserad bedömning och minska risken för fördröjd behandling i utvecklingsländer med sämre tillgång till specialistvård.

Vår hypotes är att korrekt systematisk screening med hjälp av videofilmat PBS-score kan öka möjligheterna till tidig upptäckt av recidiv och ge tydliga behandlingsrekommendationer, något som saknas i dagsläget, och på så vis minska lidande hos barn med klumpfot.

Grampositiva infektioner i neonatalperioden

Frida Oldendorff, Läkare, Astrid Lindgrens barnsjukhus och doktorand på Karolinska Institutet

Mitt doktorandarbete syftar till att öka kunskapen om blodförgiftningar hos nyfödda barn orsakad av grampositiva bakterier, vilket är en fruktad åkomma, med ibland svårtolkade symptom. Bilden skiljer sig åt beroende på om barnet är förtidigt född eller inte, ålder vid insjuknande och orsakande bakterie. Därför inriktar sig Studie 1 på att uppdatera kunskapen om det lokala bakteriespektrumet samt det aktuella antibiotikaresistensläget.

För tidigt födda barn är infektionskänsliga. Detta gör att även annars ofarliga bakterier, såsom koagulasnegativa stafylokocker (KNS), hos dessa barn kan orsaka besvärliga infektioner. Många KNS har även en stor förmåga att bilda resistens mot antibiotika, vilket kan försvåra dess behandling. Vår kunskap om de KNS som drabbar nyfödda barn i vårt område är gammal och därför syftar Studie 2 till att uppdatera denna.

Att snabbt upptäcka en blodförgiftning är viktigt, men inte alltid enkelt. Vanliga markörer i blodet kan vara både falskt höga och falskt låga hos förtidigt födda barn. En blodförgiftning orsakad av Grupp B Streptokocker (GBS) är mycket allvarlig. Ibland används analysmetoden GBS-antigen i urin som komplement till blododling. Studie 3 syftar till att utredda testets analysförmåga.

Det är samtidigt viktigt att inte använda antibiotika i onödan, då det påverkar det nyfödda barnets normala tarmflora, med en ökad risk för tarmskada, lungpåverkan, allergi, sen blodförgiftning och död. Studie 4 utvärderar därför långtidspåverkan av antibiotika.

Elektrolytrubbningar och pseudo Bartter syndrom hos barn

Aleksandra Kowalik - Barnläkare, Stockholm CF center, Astrid Lindgrens barnsjukhus

Det finns cirka 750 patienter med CF (cystisk fibros) i Sverige, varav omkring 280 är barn. CF är en sjukdom som ger symtom framför allt från luftvägar och magtarmkanalen men drabbar flera kroppsorgan. Sjukdomen kännetecknas av bland annat höga salter i svetten. Förlust av salter genom svettning kan leda till elektrolytrubbningar.

Syfte med mitt projekt är att öka kunskap om saltrubbningar hos barn med cystisk fibros, identifiera dem med ökat saltbehov samt undersöka samband mellan saltbrist och andra kliniska manifestationer vid cystisk fibros.

Tidig matintroduktion och effekt på hälsa och kostintag hos barn i skolåldern

Lina Skoog -Leg. dietist, Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Födoämnesallergier är ett ökande problem som kan vara livslångt med rädsla för allergiska reaktioner, undvikande av mat och försämrad livskvalitet som följd. Tidig matintroduktion har visat sig vara en effektiv och säker strategi för att förebygga födoämnesallergi upp till 3 års ålder, men om effekten håller i sig upp till skolåldern är idag inte känt.

Det här projektet utgår från PreventADALL, en randomiserad och kontrollerad födelsekohortstudie i Oslo, Fredrikstad och Stockholm. Mellan 2015–2017 randomiserades nyfödda barn i PreventADALL till olika grupper, där två av grupperna fick råd att från 3 månaders ålder ge barnen små smakprov av jordnöt, ägg, mjölk och vete. Vid 3 års ålder kunde man se att tidiga smakprov från 3 månaders ålder gav en skyddande effekt mot att utveckla allergi mot de födoämnen som gavs, särskilt tydligt gällande jordnötsallergi.

I projektet kommer vi att undersöka om den skyddande effekten mot födoämnesallergier håller i sig upp till skolåldern, samt om tidiga smakprov har någon effekt på kostintag och variation i kosten vid skolåldern. Vi kommer också att inkludera barn från allergimottagningen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus med syftet att undersöka om det är någon skillnad på kostintag, näringsintag och tillväxt hos barn med födoämnesallergier jämfört med barn utan födoämnesallergier från PreventADALL.

Projektet kommer att bidra med ny kunskap om tidig matintroduktion och effekt på allergier och kostintag upp till skolåldern. Det kommer också bidra med kunskap om hur födoämnesallergier påverkar kost-och näringsintag hos barn, vilket kan hjälpa till att utveckla nutritionsbehandlingen för barn med födoämnesallergier.

Förebyggande behandling mot astma samt långtidsuppföljning av förskolebarn som sökt akutvård på grund av obstruktivitet

Sofia Lüning - ST-läkare pediatrik på Astrid Lindgrens barnsjukhus

Kan vi förutspå samt förebygga utveckling av astma?

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och har en stor påverkan på barnens livskvalitet. Astma har även en socioekonomisk påverkan då föräldrar till barn med astma oftare behöver vara hemma och vårda sitt sjuka barn, söka sjukvården oftare samt barnen spenderar mer tid inneliggande på sjukhuset på grund av andningsbesvär.

I småbarnsåldern kan man drabbas av astmaliknande symptom, utan att man får diagnosen kronisk astma. Många barn växer ifrån symptomen medan vissa utvecklar kronisk astma. För att tidigt kunna identifiera de barn som har störst risk att utveckla astma, erbjuda tidig och effektiv behandling samt undvika onödig behandling krävs kunskap om hur vi på ett säkert sätt kan förutsäga vilka som kommer utveckla kronisk astma.

Vi har en pågående studie; GEWAC (Gene Expression in Wheezing and Asthmatic Children), där barn som insjuknat med astmaliknande symptom i småbarnsåldern har följts upp tills de är 10–13 år. Med hjälp av denna studie försöker vi hitta olika faktorer som kan hjälpa oss att hitta de barn som har störst risk att utveckla kronisk astma.

Vår forskargrupp deltar även i INSTAR studien (Innovative Steroid Treatment to Reduce Asthma Development in Children After First-time Rhinovirus Induced Wheezing) som pågår i flera nordiska länder. Denna studie uppkom då man i flera studier har sett att små barn, som insjuknar med astmaliknande besvär i samband med en förkylning orsakad av det vanliga förkylningsviruset Rhinovirus, har en ökad risk att utveckla astma senare i livet. Vi testar nu om en kort behandling med kortison till dessa barn minskar risken att utveckla astma.

Vi kommer ge en kortfattad presentation om vad forskarna vill uppnå och mer information kring deras forskningsområden. Alla inom vitt skilda områden men med det gemensamma att det finns stora behov om mer kunskap.

Långtidsutfall av barn födda med anorektala missbildningar

Joshua Nevin Gertler - Forskare, Karolinska Institutet

Anorektala missbildningar (ARM) utgör ett spektrum av medfödda missbildningar (kongenitala anomalier). Det övergripande syftet med min forskning är att undersöka långtidsutfall för patienter behandlade för ARM vid Karolinska Universitetssjukhuset. Barn med ARM har inte sällan en betydande samsjuklighet (komorbiditet) och kunskap om långtidsutfall hos dessa patienter är begränsad. Utfallen inkluderar tarmfunktion, urinblåsans funktion, sexuell funktion samt livskvalitet. Vi kommer analysera om dessa utfallsmått är oberoende eller påverkar varandra. Vidare kommer vi att analysera fertilitet, graviditet, förlossningssätt och förlossningskomplikationer hos kvinnor med ARM.

Idag följs dessa barn endast upp till 15 års ålder, varför uppföljning i vuxen ålder är av stort intresse. Målet är att kunna bidra med ny kunskap och erbjuda god evidensbaserad vård/omvårdnad samt information till patienter med ARM och deras föräldrar. Vidare har kvinnor som tidigare opererats för ARM behov av råd och information kring fertilitet och graviditet vilket motiverar vår tilltänkta registerbaserade studie. Detta kan ge bland annat en första grund för nya guidelines kring rekommenderat förlossningssätt.

Preliminärt har vi påvisat att tarmfunktion hos kvinnor i vuxen ålder är gravt nedsatt jämfört med kön- och åldersmatchade kontroller. Däremot är urinvägsfunktion hos kvinnorna bevarad eller jämförbar med kontrollgruppen.

Jag har nyss presenterat ett första abstrakt i Izmir, Turkiet, vid EUPSA 2023.

Frame Running – fysisk arbetsförmåga och hälsa hos individer med cerebral pares

Linnéa Corell, Neuropediatriken på Astrid Lindgrens barnsjukhus

Cerebral pares (CP) är den vanligaste motoriska funktionsnedsättningen hos barn med begränsningar i bland annat hållning, rörelse och muskelmassa. Barn med motorisk funktionsnedsättning löper en ökad risk att drabbas av sekundära sjukdomar såsom diabetes mellitus och kardiovaskulära sjukdomar till följd av mindre fysisk aktivitet och en mer stillasittande vardag än typiskt utvecklade barn.

Förutom de funktionella begränsningarna i sig finns det få alternativ till utövning av fysisk aktivitet hos personer CP, men lyckligtvis finns Frame Running, en trehjulig springcykel utan pedaler. Parasporten som inte enbart bidrar till gemenskap, glädje och livskvalitet möjliggör även fysisk aktivitet med hög intensitet.

Vår forskning fokuserar på att bidra till en ökad kunskap om hur kroppen hos barn med CP svarar på hård fysisk ansträngning utförd med en Frame Runner. Vi studerar olika aspekter där mitt forskningsområde inriktar sig på hjärt- och lungfunktion samt metabol hälsa. Barnen utför bland annat tester som används på rutin inom elitidrotten för bedömning av fysisk prestation i relation till lungkapacitet, produktion av laktat och eliminering av koldioxid. De genomgår även ett ultraljud av hjärtat och lämnar blodprov för att utesluta en eventuell hjärtpåverkan.

Genom att kartlägga ovanstående hoppas vi i framtiden kunna möjliggöra anpassad fysisk aktivitet för alla barn och minimera risken att barn med CP växer upp med en ökad prevalens av kronisk sjukdom.

Hugo Lagercrantz Award 2023 till professor Jonas F Ludvigsson

Hugo Lagercrantz Award 2023 tilldelas professor Jonas F Ludvigsson och överlämnades vid en ceremoni på Karolinska Universitetssjukhuset.

Årets mottagare är Jonas Ludvigsson, professor vid Karolinska Institutet och barnläkare i Örebro.

Motiveringen lyder: För hans fantastiska förmåga att informera om viktig pediatrisk forskning såväl till professionen som till allmänheten.

Stiftelsen Barnforskningen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus instiftade priset, Hugo Lagercrantz Award för att hedra de stora insatser som Hugo Lagercrantz gör och har gjort för utvecklingen av svensk barnsjukvård och barnforskning. Hugo Lagercrantz sitter även med i stiftelsens styrelse. Han väljer själv ut pristagare.

Vid Barnhjärndagen hösten 2019 delade Hugo Lagercrantz, professor emeritus, själv ut det nyinstiftade Hugo Lagercrantz Award till Ola Andersson, barnläkare, PhD som arbetar vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Hugo Lagercrantz Award delas år 2020 ut till den norska professorn Marianne Thoresen.

På grund av pandemin delades inget pris ut under 2021/2022.

Utdelning av 2023 års stipendier till tio unga forskare

Ett stort grattis till tio unga forskare på Astrid Lindgrens barnsjukhus som tilldelats vårens stipendier från Stiftelsen Barnforskningen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Utdelningen gjordes av Jakob Frie, barnläkare, ST-chef och vetenskaplig rådgivare på stiftelsen, vid en ceremoni på Karolinska Universitetssjukhuset.

Ett tack till våra sponsorer och till alla de som stödjer oss. Utan er är kan vi inte göra dessa viktiga satsningar.

De utvalda är Cecilia Chrapkowska, Sofia Lüning, Mattias Schedwin, Joshua Nevin Gertler, Lina Skoog, Linnéa Corell, Aleksandra Kowalik, Frida Oldendorff, Åsa Thelaus, Ance Kreslins. (På bilden saknas Frida, Åsa och Ance)

De forskar alla på viktiga områden och mycket av forskningen sker i nära anslutning till sjukvården vilket betyder att resultaten snabbt kan användas i kliniska vården.

Läs här vad deras forskning handlar om:

Cecilia Chrapkowska - Påverkar kronisk sjukdom och social ojämlikhet vaccinationstäckning hos svenska tvååringar?
Sofia Lüning - Förebyggande behandling mot astma samt långtidsuppföljning av förskolebarn som sökt akutvård på grund av akut obstruktivitet
Mattias Schedwin - Barnhälsa i Demokratiska Republiken Kongo: regionala ojämlikheter i sjukdomsbörda och dödlighet
Joshua Nevin Gertler - Långtidsutfall av barn födda med anorektala missbildningar
Lina Skoog – Effekter av tidig matintroduktion på hälsa och matintag
Linnéa Corell –Träningsfysiologi och metabol hälsa hos barn med Cerebral pares
Aleksandra Kowalik - Elektrolytrubbningar och pseudo Bartter syndrom hos barn med Cystisk fibros
Frida Oldendorff - Grampositiva infektioner i neonatalperioden
Åsa Thelaus - Screening och behandlingsrekommendation för barn med klumpfot
Ance Kreslins – Glukos och elektrolytobalans hos kritiskt sjuka barn.

Olle Söder Award delas ut till Petter Brodin

Stiftelsen Barnforskningen har haft den stora äran att dela ut Olle Söder Award till professor och barnläkaren Petter Brodin. Det var första gången som Olle Söder Award för evidensbaserad kunskapsspridning delades ut och priset delades ut av Olle Söder själv vid en ceremoni på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Olle Söder Award kommer att delas ut årligen till en person som metodiskt och framgångsrikt, och med ett vetenskapligt förhållningssätt, förmedlat evidensbaserad kunskap med stor spridning och betydelse för samhällets utveckling.

Den första mottagaren Petter Brodin har i återkommande inslag i publika media med stor genomslagskraft på ett enkelt och sakligt sätt informerat om människans försvarsmekanismer mot infektioner med särskilt fokus på Covid-19.

Petter Brodin var en mycket stolt över att vara första mottagare av detta pris, speciellt då Olle Söder alltid varit en stor förebild för honom.

Tidigare stöd till forskningsprojekt om långtidscovid

Stiftelsen Barnforskningen gav under pandemin stöd till ett forskningsprojekt om barn och ungdomar med långtidscovid. Petter Brodin, professor och barnläkare och Olof Hertting, PhD och överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus leder projektet. Långtidscovid är ett tillstånd där symptom som illamående, huvudvärk och halsont kvarstår i månader efter en coviddiagnos.

I projektet tittar man på hur vanligt det är att barn och ungdomar som drabbas av långtidscovid får kvarstående symptom, om det finns liknande symptom från hjärta och lungor likt de som setts hos vuxna, hur den kognitiva förmågan påverkas, hur andra kroniska sjukdomar påverkas samt om en strukturerad uppföljning och omhändertagande kan leda till snabbare återhämtning. Forskningsprojektet har gått bra och en stor mängd data har sammanställts och som visar att dessa barn och ungdomar har väldigt många symtom. Nu kommer forskarna börja med nästa del av studien som handlar om långtidsuppföljning, hur snabbt tillfrisknar barnen, vilka tillfrisknar inte och möjliga mekanismer bakom.

Om Olle Söder Award

Professor emeritus Olle Söder tog nyligen ett beslut om att lämna styrelsen i Stiftelsen Barnforskningen. Olle har varit verksam i styrelsen sedan starten 1996 och har varit en ovärderlig ledamot genom sitt forskningsfält, breda nätverk och sitt kunnande inom många områden.

Stiftelsen har beslutat att varje år dela ut ett pris till hans ära, Olle Söder Award. Olle Söder Award kommer att delas ut årligen till en person som metodiskt och framgångsrikt, och med ett vetenskapligt förhållningssätt, förmedlat evidensbaserad kunskap med stor spridning och betydelse för samhällets utveckling.

Första priset utdelades 13 mars 2023 och mottagare var professor och barnläkare Petter Brodin. Motiveringen löd; Petter Brodin har i återkommande inslag i publika media med stor genomslagskraft på ett enkelt och sakligt sätt informerat om människans försvarsmekanismer mot infektioner med särskilt fokus på Covid-19.

Britt-Marie Ygges pris 2022 för bästa magisterprojekt i omvårdnad

Vi har haft glädjen att delat ut Britt-Marie Ygges pris till bästa magisterprojekt i omvårdnad för 2022. Det gick till Annika Linder på barnonkologen, Astrid Lindgrens barnsjukhus. Ett mycket viktigt och bra projekt där barn med leukemi fick tillgång till en sjuksköterskeledd mottagning med en kontaktsjuksköterska. Det var Britt-Marie Ygge själv som delade ut priset.

Magisterprojektets namn var: Psykosocialt stöd till familjer med barn som behandlas för akut lymfatisk leukemi i underhållsfas - införande och utvärdering av en sjuksköterskemottagning.

Barn med akut lymfatisk leukemi (ALL) behandlas ca två år där det sista året innebär mestadels tablettbehandling (underhållsbehandling). Underhållsbehandlingen är viktig för långtidsöverlevnaden. I den här fasen av behandlingen sköter familjen det mesta hemma på egen hand och kan ofta känna sig ensamma och i behov av psykosocialt stöd.

Slutsats: En sjuksköterskeledd mottagning kan tillgodose behovet av kontinuitet, information och till hjälp för familjerna att känna kontroll över situationen och därmed bidra till psykosocialt stöd under underhållsbehandlingen.

Vårens resebidrag till sju unga forskare

Vår styrelse beslutade i våras att återuppta traditionen att dela ut anslag till olika typer av resor under våren. Det är nu återigen möjligt att delta i konferenser och kongresser och även genomföra andra studieresor. Det är viktigt att dela och inhämta kunskaper med och från andra forskare så det är positivt att detta nu åter blir en möjlighet efter pandemitider.

Beslut att dela ut resebidrag till sju forskande ST-läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Donya Satarvandi
André Thunberg
Hedvig Kvanta
Ulrika Lilimark
David Schmidt
Ferdinand von Walden
Anna Dahl

Stort grattis!

Läs här hur de själva beskriver vad de ska använda sitt anslag till;

Donya Satarvandi, ST-läkare pediatrik

”Resebidraget kommer användas till att medverka i konferensen ESPID 2023 – The European Society For Paediatric Infectious Diseases. Detta utgör en stor möjlighet att skaffa den erfarenhet som behövs för att bli en kompetent forskare inom tropiska infektioner hos barn. Kort sagt kommer detta möte att involvera presentation, delning och utveckling av spetskunskap som är avgörande för sådan forskning och klinisk praxis, med det yttersta målet att förbättra vården för barn med tropiska infektioner. ”

André Thunberg, ST-läkare pediatrik

”I Malawi löper barnen 15 gånger högre risk att dö före fem års ålder jämfört med i Sverige. Min forskning undersöker hur vi ska hitta de svårast sjuka, hur de tas om hand idag, men också vårdnadshavarnas svårigheter att söka och nå fram till vård i tid. Genom resebidraget kunde jag besöka dessa vårdinrättningar, träffa personalen på plats, men också planera kommande studie.”

Hedvig Kvanta, ST-läkare pediatrik

”Mitt resebidrag ska användas för EAPS - Congress of the European Academy of Paediatric Societies, en konferens i Barcelona där jag ska presentera ett arbete om förändringar i storlek i hjärnstrukturer som kan orsakas av extrem prematuritet (extremt för tidig födelse). Förändringar kan mätas med hjälp av magnetkameraundersökning.”

Ulrika Lilimark, ST-läkare pediatrik

”Jag kommer att åka på en internationell kongress om gallvägsatresi i Brygge i Belgien för att presentera min forskning. Gallvägsatresi är en ovanlig men mycket allvarlig leversjukdom som drabbar spädbarn och som kräver operation innan 2-3 månaders ålder. Studien jag ska presentera handlar om alla barn med gallvägsatresi som vårdats på Astrid Lindgrens barnsjukhus de senaste 15 åren med fokus på om de också haft en pågående infektion med cytomegalovirus”

David Schmidt, ST-läkare pediatrik

”Med hjälp av reseanslagen ska jag resa till American Society of Hematology (ASH) Annual Meeting i New Orleans, USA. Alvarliga blödningssymptom kan uppstå vid mutationer i blodplättar eller proteiner som deltar i blodlevring. Jag och ett team av forskare och läkare har utvärderat hur avancerad genetisk analys kan bidra till noggrann diagnostik av blödningssjukdomar. På ASH mötet kommer jag att presentera aktuella utvecklingarna på Karolinska Universitetssjukhus och Karolinska Institutet.”

Ferdinand von Walden, ST-läkare pediatrik

”Jag är ST-läkare i pediatrik och även biträdande lektor vid KI och forskar om muskelsjukdomar och fysisk aktivitet. Resebidraget möjliggör att jag kan besöka en forskargrupp i Köpenhamn och lära mig mer om en metod jag behöver till min forskning. Metoden mäter förändringar på en molekyl som heter RNA. Vissa av dessa förändringar tror jag är viktiga för normal muskelfunktion. Slutmålet är att inhämta tillräckligt med kunskap och erfarenhet om metoden för att kunna etablera den på KI.”

Anna Dahl, ST-läkare barnmedicin

”Jag arbetar som ST-läkare och deltid på barnskyddsteamet där vi är en del av barnahus. Vi på barnskyddsteamet gör rättsmedicinska undersökningar och hälsoundersökningar på de barn som placeras i jourhem efter att ha blivit omhändertagna av socialtjänsten.

Från konferensen tar jag med mig hur viktigt det är med ett samarbete mellan barnskyddsteamet och resterande hälso-och sjukvård. Vi ska nu försöka få till att synas mer på plats och få till fler kontaktytor. Vi behöver också se över våra rutiner för hur vi undersöker barnen och använda systematiska tillvägagångssätt för att det ska bli så objektivt som möjligt. En annan viktig aspekt är att försöka informera tonåringar/unga vuxna kring bebisar och små barn, vad kan man förvänta sig? Hur ska man bäst ta hand om dem? Vad gör man när frustration uppstår? Vi ser nämligen att det är de allra minsta barnen som är mest utsatta och då oftare män som är förövare.”

Utdelning av Martin Ritzèns pris för bästa ST-projekt

Martin Ritzèns pris

Priset för bästa ST-projekt 2021 har som vi tidigare skrivit delats mellan Katja Adolphson och Erik Larsson, båda ST-läkare i pediatrik vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Nedan kan ni läsa mer om deras respektive projekt.

Tidig upptäckt av livshotande tillstånd hos nyfödda med hjälp av maskininlärning

Katja Adolphson, ST-läkare i pediatrik vid Astrid Lindgrens barnsjukhus

I mitt projekt använder vi oss av en ny, maskininlärningsbaserad metod för att tidigt hitta livshotande tillstånd hos nyfödda. Maskininlärning innebär att en matematisk algoritm används av en dator för att hitta olika mönster och trender i stora mängder information.

Vi analyserar förändringar i andning, syremättnad och hjärtfrekvens och hoppas kunna utveckla en metod för att upptäcka akuta händelser tidigare än vad som är möjligt idag.

Det skulle innebära att man kan sätta in viktiga behandlingar tidigare och därmed förhindra sjuklighet och död hos nyfödda barn.

Akut njurskada vid allogen stamcellstransplantation hos barn – en observationsstudie

Erik Larsson, ST-läkare i pediatrik vid Astrid Lindgrens barnsjukhus

Vi har undersökt förekomsten av akut njurskada vid alla stamcellstransplantationer hos barn på Karolinska Universitetssjukhuset 2015 till 2017, vilka riskfaktorer som finns för denna komplikation och om den har betydelse för barnets överlevnad eller sjuklighet.

Resultaten visade att akut njurskada utvecklades vid 2/3 av de 61 transplantationerna i vår studie och var vanligare när patienten hade en låg ålder och inte var släkt med donatorn. Njurfunktionen för hela gruppen var lägre efter 100 dagar, oberoende av om de hade haft akut njurskada eller ej. Akut njurskada påverkade ej treårsöverlevnaden.

Akut njurskada är vanligt vid stamcellstransplantation. Det är oroande att njurfunktionen är lägre efter transplantationen, men i vår studie ledde den akuta njurskadan inte till sämre överlevnad eller njurfunktion 100 dagar efter transplantationen. Fyndet att akut njurskada är vanligare vid obesläktad donatortyp är viktigt och väcker misstanken att njurskadan har med immunförsvaret att göra.

Bakgrund: Stamcellstransplantation innebär att blodstamceller transplanteras från en donator till patienter med vissa typer av cancer och andra ovanliga sjukdomar. Behandling är livräddande men befäst med komplikationer. I vuxenstudier är akut njurskada en vanlig komplikation, kopplad till ökad sjuklighet och dödlighet. Hos barn är kopplingen oklar.

Utdelning av Britta Ygges pris för bästa magisteruppsats inom omvårdnad

Britta Ygges pris

2021 -års pris för bästa magisteruppsats inom omvårdnad har tilldelats Jonna Salmelin och Patricia Mathisson, båda specialistsjuksköterskor på Barnregionvårdsavdelningen, Karolinska Huddinge, och utdelades den 1 april 2022.

De fick priset för uppsatsen, Har du tagit dina tabletter? Uppsatsen visar på att ungdomars bristande läkemedelsföljsamhet var mer omfattande än de trodde.

Motiveringen var att uppsatsen är väldigt relevant för omvårdnad av barn och ungdomar och har en mycket god klinisk implikation. Vidare är uppsatsen välskriven och bedöms kunna ha snabbt genomslag och stor betydelse för vården. Resultatet kan bidra till att stödja ungdomar i delaktighet och medbestämmande.

Läs mer nedan.

Ungdomars bristande läkemedelsföljsamhet var mer omfattande än vi trodde

Som sjuksköterskor på en specialistavdelning för barn med njur- lever- och blodsjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset har vi i vårt kliniska arbete flera gånger vårdat ungdomar som har haft svårt att anpassa sig till livet som transplanterad och vi ville att vårt magisterarbete skulle bidra till att förstå ungdomarna och de svårigheter som de upplever.

Det kan finnas flera anledningar till att en person behöver genomgå njurtransplantation som akuta njurskador eller missbildningar på urinvägarna, medfödda fel i njurarnas uppbyggnad och genetiska faktorer. Oavsett grundsjukdom så efterföljs en njurtransplantation alltid av livslång medicinering med immunhämmande läkemedel för att förhindra avstötning och kroniska njurskador.

Läkemedelsföljsamhet kan mätas genom att observera nivåer av ett specifikt läkemedel i blodet eller genom patientenkäter dvs självskattningsformulär. Det finns en risk att ungdomar överskattar sin förmåga i samband med självskattningsformulären, vilket gör det svårt att utvärdera den faktiska följsamheten. Detta gör det är svårt för vårdpersonal att veta till vem, var och när förebyggande resurser ska sättas in.

Studiens resultat ger större förståelse och ökad insikt i vilka medvetna och omedvetna faktorer som påverkar njurtransplanterade ungdomars läkemedelsföljsamhet. Ett av studiens huvudfynd var att känslan av frustration hos ungdomarna påverkade deras läkemedelsföljsamhet. Ungdomars ålder påverkade också läkemedelsföljsamheten där yngre och äldre ungdomar upplevde olika typer av svårigheter. Även socioekonomisk situation och kön kunde påverka. När rutinerna för läkemedelsregimen bröts, som till exempel under helger eller när ungdomarna inte var hemma, sågs en bristande följsamhet. Ungdomar som använde sig av copingstrategier och rutiner hade en bättre läkemedelsföljsamhet. Familjen visade sig också ha en stor betydelse för hur väl ungdomarna skötte sina läkemedel.

Under arbetets gång blev det tydligt att det saknas forskning som inriktar sig på denna specifika behandling och patientgrupp och mer forskning behövs utvärdera olika typer av stödjande åtgärder som kliniker, ungdomarna själva eller familjer använder sig av.

Nyheter om forskningsresultat

Forskning och innovation med målet att minska antalet misslyckade blodprovstagningar hos barn

Henrik Hjelmgren är universitetssjuksköterska på Astrid Lindgrens Barnsjukhus
och en av våra forskare som precis avslutat sitt avhandlingsarbete kring förbättrad blodprovstagning för barn.

"Med min forskning hoppas jag kunna ge barnen en tryggare vård genom förbättrad blodprovstagning. Om vi får ner antalet felprover leder det till att barn slipper upprepade stick på grund av omprovtagningar, att vi snabbare kan ställa rätt diagnos och ge rätt behandling. För barn som är sjuka skulle detta underlätta mycket och det blir en win-win situation, barnen får det bättre och sjukvården minskar tid och kostnader för provtagning”, säger Henrik Hjelmgren.

Att ta blodprov på barn är en komplex och svår procedur. Det finns bra information, bra smärtlindring och lekterapin på Astrid Lindgrens Barnsjukhus hjälper till vid stickrädsla. Men all information är utspridd och det är ett svårt som provtagare ta till sig allt.

Nya innovationer - ska testas i klinik

Vid sidan av doktorandprojektet har Henrik Hjelmgren utvecklat två innovationsidéer som ska testas i klinik under det kommande året. Den ena är en digital plattform i form av en app för all samlad information kring blodprovstagning på barn som då kan underlätta för personalen att göra rätt vid provtagningssituationen. Den andra idén är ett nålsticksspel som ska hjälpa barn att förstå, bearbeta och rehabilitera före och efter provtagningar eller andra nålstick. Till spelet kommer även AR (augmented reality) funktion finnas med som avledning och distraktion vid proceduren.

”Det är ett jättespännande, roligt och utmanande arbete. Jag tror starkt på den här idén och hoppas även kunna utvärdera dessa projekt i framtida kliniknära studier”, berättar Henrik Hjelmgren.

”Om vi som jobbar med blodprovstagningar på barn ökar vår medvetenhet och kunskap kring felprover och även förståelsen att denna procedur är en av barnens värsta upplevelse under sin sjukhusvistelse så kan vi göra stor skillnad”.

Nya stipendiater hösten 2021

Vi gratulerar André Thunberg, Annika Ericson, Caroline-Aleksi Olsson Mägi, Emma Caffrey Osvald, Fredrik Sandsjö, Lina Broström, och Katja Sundström som har erhållit stipendier från Stiftelsen Barnforskningen för hösten 2021.

Vetenskapliga kommittén plockade fram ett antal forskare och styrelsen beslutade på styrelsemötet i december att ge stipendier till dessa sju unga forskare som forskar inom en rad olika viktiga områden.

Återigen stort grattis!

Längre ner kan ni läsa om deras olika forskningsområden/projekt.

Martin Ritzéns pris

Även i år delades Martin Ritzéns pris ut för bästa ST-projekt. Det delades i år mellan Katja Adolphson och Erik Larsson.

Stort grattis till er båda!

Britta Ygges pris

Årets pris för bästa magisteruppsats inom omvårdnad har tilldelats Jonna Salmelin och Patricia Mathisson, båda specialist-sjuksköterskor på Barnregion-vårdsavdelningen, Karolinska Huddinge. De fick priset för uppsatsen, Ungdomars bristande läkemedelsföljsamhet var mer omfattande än vi trodde.

Stort grattis till er båda!

André Thunberg, ST-läkare pediatrik

Allvarlig sjukdom hos barn som söker primärvård i Malawi – undersökning av utbredning och rådande rutiner för handläggning

Den globala barnadödligheten har de senaste årtiondena minskat kraftigt, men fortfarande dör årligen över fem miljoner barn före sin femårsdag, framför allt i Afrika söder om Sahara. Bristande akutsjukvård är ett stort hinder för att nå FN:s hållbarhetsmål nummer 3.2; att minska dödligheten hos barn under fem år till 25 per 1000 levande födda till år 2030.

Att få en bättre förståelse för remitteringsförloppet för barn med svår sjukdom är av stor betydelse för bättre folkhälsa. Lågt blodsocker - hypoglykemi - och låga syrenivåer –hypoxemi- är kända markörer för dålig prognos och med en markant ökad dödlighet hos barn som vårdas på sjukhus i Afrika söder om Sahara.

I min forskning studerar jag förekomsten av hypoglykemi och hypoxemi hos barn som söker vård på vårdcentral i Malawi samt om nuvarande riktlinjer för omhändertagande lyckas identifiera dessa barn. Jag kommer också att studera vilka behandlingsinsatser som görs i nuläget, vilka faktorer som påverkar vårdpersonalens beslut att remittera och omständigheter som påverkar vårdnadshavare att fullfölja remittering.

Idag finns som regel inte den utrustning som behövs för att identifiera barn med hypoxemi och hypoglykemi tillgänglig, men vi tror att mer frekventa kontroller av syremättnad och blodsockervärde i primärvården kan vara en del i att förbättra utgången genom att tidigt identifiera de som är eller håller på att bli svårt sjuka. För att kunna påverka framtida riktlinjer för hur dessa barn tas om hand, krävs vidare kartläggning av förekomsten av dessa riskmarkörer, om hur de svårast sjuka identifieras samt vad som händer efter det att beslut om remittering är taget.

Annika Ericson, fysioterapeut

Sensorikens betydelse för motoriken hos barn och ungdomar med cerebral pares

I vår forskning undersöker vi sensorikens betydelse för motoriken hos barn och ungdomar med cerebral pares (CP). Förutom motoriska svårigheter är det vanligt med sensoriska störningar vid CP som är orsakat av en anläggningsavvikelse eller skada på den omogna hjärnan. Sensorik är vad vi kan uppleva med våra sinnen och relaterar både till utifrån kommande stimuli och stimuli från den egna kroppen. Motorik är rörelser och motorisk förmåga är en sammansättning av bland annat sensorik, perception (dvs. förmågan att tolka sinnesintryck) och kognition, i relation till omgivningen.

I mitt arbete som kliniskt verksam fysioterapeut träffar jag barn med CP som visar tecken på rörelserädsla och som reagerar kroppsligt på oväntade men också vardagliga ljud och rörelser. Vi vill med vår forskning undersöka sensoriska funktioner som proprioception dvs. förmågan att uppfatta kroppens position, reaktion på rörelse samt syn och hur eventuella nedsättningar relaterar till det motoriska funktionshindret. Vi undersöker detta med tredimensionell rörelseanalys, synfunktions tester och självrapporterade instrument. Det är angeläget med ökad kunskap om sensorik och motorik så att barnen, föräldrarna och personer i barnets omgivning får en djupare förståelse för de motoriska svårigheterna och för att kunna erbjuda individualiserade och effektiva insatser i kliniken.

Caroline-Aleksi Mägi, specialistsjuksköterska

Sambandet mellan stress hos gravida kvinnor och allergisk sjukdom hos barn

Individer med allergi kan uppleva förvärrade symtom av sin sjukdom vid stress. Sambandet mellan stress hos mamman under graviditet och risken för allergisk sjukdom hos barn och tonåringar har undersökts i flera studier men är inte bekräftat.

Mitt forskningsprojekt syftar därför till att studera vilken roll stress under graviditet och första levnadsåret har på risken att barn utvecklar allergi. Så har långt har upplevd stress hos mammor under graviditet och nivåer av salivkortisol hos mor och barn kartlagts. Kortisol frisätts i kroppen när man utsätts för stress. Den informationen ska nu användas för att undersöka risken för att barn utvecklar allergisk sensibilisering mot födoämnen, pollen och pälsdjursallergen under första levnadsåret.

Kunskap om vilken roll stress har på barns hälsa kan bidra till åtgärder som minskar risken för stress och ohälsa tidigt i barns liv. Materialet i forskningprojekt omfattar norsk-svensk födelsekohort, PreventADALL, som består av över 2000 mor-barn par. Deltagarna följts från tidig graviditet med kliniska undersökningar och frågeformulär upp till 3 års ålder.

Emma Caffrey Osvald, barnläkare

Samband mellan föräldrars socioekonomi och kliniska utfall hos barn och unga vuxna med cystisk fibros

I detta projekt studerar vi sambandet mellan föräldrars socioekonomi (utbildning och inkomst) och kliniska utfall (såsom lungfunktion, tillväxt och överlevnad) hos barn och unga vuxna med cystisk fibros i Sverige.

Cystisk fibros (CF) är en medfödd sjukdom och i Sverige idag lever ca 800 personer med CF. Tidigare studier från USA och Storbritannien har visat att låg socioekonomi hos föräldrar ökar risken för sämre kliniska utfall hos personer med CF och det finns intresse av att förstå hur detta samband ser ut för personer med CF i Sverige.

Därför görs en register-baserad studie där vi använder oss av data från Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen och kvalitetsregistret CF-registret för att bättre förstå detta samband. Det i sin tur ger oss information om hur föräldrars socioekonomi påverkar kliniska utfall hos barn och unga vuxna med CF och deras chans för överlevnad, vilket kan användas för att förbättra vården för patienter med CF i Sverige.

Fredrik Sandesjö, barnläkare

Retrospektiva studier av alla barn i Sverige som behandlats för MS de senaste 20 åren

MS (Multipel Skleros) är en kronisk sjukdom som över tid, i de flesta fall, resulterar i en betydande neurologisk funktionsnedsättning. De flesta som insjuknar är unga vuxna, men ungefär en av tio diagnosticeras som barn, dvs innan de fyller 18 år. Barn har visserligen en långsammare sjukdomsprogress, men eftersom de insjuknar tidigare når de likväl en uttalad funktionsnedsättning vid en lägre ålder. Av denna anledning anses behovet av att tidigt gå in med effektiv behandling vara stort.

Mycket har hänt på behandlingsfronten under de senaste åren och möjligheterna att få en lindrigare MS är nu bättre än tidigare. Ny MS-behandling är dock i allmänhet bara testad och godkänd för vuxna patienter. Behandling av barn med MS baseras således på data från vuxna patienter. Mycket talar dock för att dessa nya MS-läkemedel även är effektiva och säkra för barn. Planen nu är att jag ska undersöka detta närmare genom retrospektiva studier av alla barn i Sverige som behandlats för MS de senaste 20 åren.

Dessa studier kan komma att få stor klinisk betydelse för barn med MS i Sverige men även internationellt.

Lina Broström, ST-läkare på Sachsska barn och ungdomssjukhuset

Att tidigt identifiera förändringar som är prediktiva för senare motoriska och neurologiska svårigheter hos barn som föds tidigt.

Barn som föds mer än tre månader för tidigt blir allt fler i och med att vården för de minsta barnen förbättras och utvecklas. Ca 400 barn föds varje år före graviditetsvecka 28 i Sverige. Från studier vet man att dessa barn löper en större risk att utveckla kognitiva, motoriska och neurologiska svårigheter jämfört med barn som är födda i fullgången tid, vilket kan komma att ge svårigheter i skolan och i det vardagliga livet.

Min forskning är inriktad på att i ett tidigt skede identifiera de barn som senare kommer ha svårigheter med motoriken. Genom att studera strukturer i hjärnan med magnetkamera, i spädbarnsåldern och i skolåldern hos barn som är födda för tidigt, hitta förändringar som kan påverka deras motoriska utveckling. Ytterligare inriktning i min forskning är att undersöka vilka motoriska svårigheter barn som föds mer än tre månader för tidigt har i skolåldern.

Om min forskning kan visa att det tidigt går att identifiera förändringar som är prediktiva för senare motoriska och neurologiska svårigheter kan barnen och familjerna ges riktade interventioner och stöd såväl i skolan som i hemmet tidigare än vad som erbjuds idag.

Katja Sundström, barnläkare

Ökad kunskap om längdtillväxt och hur optimera behandling av kortvuxenhet

Min forskning går ut på att försöka öka kunskapen om hur vi växer på längden och att utvärdera och i förlängningen optimera behandling av kortvuxenhet.

Längdtillväxten sker i specifika broskstrukturer, kallade tillväxtzoner, i de långa skelettbenen i kroppen. I min första studie jämförde vi hur tillväxten hos råttben av olika ålder påverkades av kort- och långvarig behandling med tillväxthämmande syntetiskt kortison. Vi såg då att en återhämtning av längdtillväxten (s.k. catch-up tillväxt) endast kunde ses vid behandling med syntetiskt kortison av ben utplockade efter födelsen. Catch-up-tillväxten uteblev dock även då behandlingen var långvarig. Vi undersökte också mekanismen bakom catch-up tillväxten och såg att den berodde på en ökad grad av celldelning hos broskcellerna i tillväxtzonen. I min andra studie behandlade vi råttor med en kombination av två tillväxtbefrämjande hormonläkemedel (tillväxthormon och insulin-like growth factor-1, IGF-1) för att se om kombinationen av dessa stimulerade längdtillväxten mer än när de båda preparaten användes var för sig. Vi såg då att behandling med endast tillväxthormon gav en lika god effekt som kombinationsbehandlingen. I min tredje studie har vi undersökt om möjligheten att påverka tillväxtzonens broskceller med tillväxtfaktorn IGF-1 förändras med tiden och tittat på cellulära mekanismer för detta. Vi kunde då se att även om celldelningen i broskcellerna minskade med tiden så kunde längdtillväxten fortfarande stimuleras med IGF-1.

Resultaten från första studien har ökat kunskapen om hur den för barn unika catch-up tillväxten regleras på vävnadsnivå. Den andra studien har gett värdefulla insikter kring utebliven additiv effekt av kombinationsbehandling av två olika läkemedel, som kan bidra till att en potentiell sådan kombinationsbehandling av barn kan undvikas. Den tredje studien har gett ökad kunskap om hur mottagligheten för IGF-1 påverkas med tiden, insikter som skulle kunna öppna upp för nya behandlingsmöjligheter av kortvuxenhet i framtiden.

Nyheter om forskningsresultat

Hög andel RS-virus hos små barn

Varför får småbarn RS-virus just nu hur kan mera forskning få oss att förstå bakomliggande orsaker

Stiftelsen Barnforskningen har träffat Jon Konradsen, Sektionschef Barnallergi och Lungmedicin på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, för att prata om RS-virus. Vi pratar om symtom, när man ska söka vård och om hur forskning kan hjälpa till att hitta vilka barn som får återkommande andningsbesvär och bestående astma.

”Nästan alla barn har haft en RSV infektion innan 2-3 års ålder och vanligast är att barnen får förkylningssymtom och inte blir så svårt sjuka. Risken för svåra symtom vid RSV infektion är större hos dom allra yngsta barnen, som lättare kan få svårt att andas och i vissa fall kan de behöva sjukhusvård”, säger Jon Konradsen.

Jon fortsätter, ”Man behöver vara uppmärksam på om barnet får svårt att andas, har svårt att äta och blir trött eller slö, då bör man söka vård, och särskilt uppmärksam bör man vara om man har barn under sex månader. En större risk för svåra symtom ser man också hos för tidigt födda barn eller barn med sjukdomar i lungorna eller hjärtat".

I år har många barn drabbats av infektion med RS-virus och höga nivåer av RSV-infektioner uppmättes redan tidigt på hösten. Ser man bakåt så brukade det vara särskilt vanligt med RSV-infektioner vartannat år och barn som varit sjuka ett år verkar ha ett visst skydd kommande år. Nu med restriktionerna i samband med pandemin så verkar mönstret ha ändrats. Nu finns det troligen flera årskullar av barn som inte utsatts för olika virusinfektioner, som t ex RS-virus. En vanlig smittoväg är att äldre förskolebarn smittar sina småsyskon hemma.

Vad ni tittar ni på i er forskning kring barn och virus, frågar vi Jon Konradsen

"Vi ser att barn som får svåra andningsbesvär i samband med en virusinfektion ibland får återkommande och kvarstående besvär som senare kan övergå till astma. Vi tittar i vår forskning på barn som fått andningsbesvär i samband med infektioner med RS-virus och Rhinovirus. Vi är särskilt intresserade av att undersöka vilka faktorer som påverkar om barnet får återkommande besvär, till exempel analyserar vi hur barnets ärftlighet, immunsystem och eventuell allergi är av betydelse för risken för att få återkommande besvär. Vi gör nu en uppföljning vid 10-12 års ålder av 156 barn som inkluderades i vår studie i småbarnsåldern då de var i behov av sjukvård på grund av akuta infektionsutlösta andningsbesvär. Vi försöker hitta mönster för att se vilka som utvecklar astma och hur de kan särskiljas tidigt. Vi hoppas kunna ta bort oro hos föräldrar genom att kunna förutsäga om besvären var tillfälliga eller kan komma att bli återkommande".

Stöd till riktat barnforskning behövs för att hitta orsaker till att barn insjuknar och genom det få ett bättre omhändertagande.

Ny viktig forskning om astma hos barn

Jon Konradsen, Sektionschef Barnallergi och Lungmedicin på Astrid Lindgrens Barnsjukhus berättar om sitt forskningsområde astma hos barn.

Riskfaktorer för astma
Akuta andningsbesvär i barnaåldern är skrämmande för både barn och föräldrar. Det är därför viktigt att söka markörer för att identifiera barn som löper risk att utveckla astma. Om vi kan identifiera faktorer som är avgörande för att barn utvecklar kronisk astma i skolåldern kan insatser riktas till barnen som har störst risk för kronisk sjukdom och barn som inte löper risk för astma kan undvika ineffektiv eller obehövlig behandling.

Andningsbesvär hos småbarn är en vanlig orsak till besök på akutmottagning och till inläggning på sjukhus. Trots liknande symtom kan sjukdomen variera när det gäller svårighetsgrad, risk för återinsjuknande och framför allt risk för framtida kronisk astma. Många barn blir symtomfria före skolåldern men 30-40% av barn som haft andningsbesvär i småbarnsåldern utvecklar astma. Astma utvecklas genom ett komplext samspel mellan arv och miljö. Hos barn har det länge varit känt att eksem och allergi har ett samband med utveckling av astma. Ny forskning visar att astmaliknande andningsbesvär som uppstår tidigt i livet hos småbarn, i samband med vanlig förkylning orsakad av rhinovirus, också ökar risken för att utveckla astma senare i barndomen.

Målsättningen i den så kallade Gewac- studien är att identifiera mera specifika riskfaktorer för att vissa barn utvecklar astma i skolåldern Vi gör nu en uppföljning vid 10-12 års ålder av 156 barn som inkluderades i vår studie i småbarnsåldern då de var i behov av sjukvård på grund av akuta infektionsutlösta andningsbesvär.

Förebygga astma

Vi forskar också på hur astma kan förebyggas hos barn som drabbas av akuta andningsbesvär i småbarnsåldern. Resultat från tidigare, mindre studier, indikerar att tre dagars steroidbehandling till barn som drabbats av andningsbesvär orsakat av rhinovirus kan skydda mot senare astmautveckling. I studien INSTAR kommer vi undersöka om man kan förebygga eller fördröja utvecklingen av astma hos barn som söker akut sjukvård på grund av astmalikande andningsbesvär och där orsaken visar sig vara en infektion med rhinovirus. Hypotesen är att om man ger en behandling mot inflammation vid en tidig tidpunkt i livet, i samband med det första anfallet, skulle det kunna minska risken för att utveckla kronisk inflammation och senare astma. Vi kommer följa barnen i två år efter inklusion i studien för att se om behandlingen har någon betydelse för vilka barn som utvecklar astma i uppföljningsperioden.

Utdelning av Hugo Lagercrantz Award 2021 till professor Marianne Thoresen

Vid en ceremoni på Karolinska Institutet delade stiftelsen ut Hugo Lagercrantz Award för andra gången till norska professorn Marianne Thoresen för forskning om kylbehandling för att rädda hjärnan på nyfödda barn som har drabbats av syrebrist.

”Jag är väldigt stolt över att få motta Hugo Lagercrantz Award och glädjer mig mycket. Jag har också under många år samarbetat nära med kollegor i Sverige", säger professor Marianne Thoresen.

Marianne är pionjär inom området att kyla ner barn med syrebrist och hon har visat både kliniskt och experimentellt att man kan rädda hjärnan hos nyfödda barn, som drabbats av svår syrebrist under födelsen. Hon har arbetat med dessa frågor under 30 år, först med djurexperimentella modeller och därefter fortsatt med stora randomiserade internationella studier. Nyfödda barn kyls ner med en ”kyldräkt” och hjärnskadan blir mindre eller uppkommer inte alls. Utan denna behandling kan dessa barn drabbas av kramper, CP och andra neurologiska funktionshinder. Det är ett av de stora vetenskapliga genombrotten inom neonatologi under de senaste åren. Sedan 2010 är denna behandling internationell standard.

Utdelningsceremoni på Karolinska Institutet

Professor Marianne Thoresen höll vid utdelningsceremonin en föreläsning om "Cooling newborn infants after hypoxic ischemic injury - limitations and advances over the last 30 years"

Vi gratulerar Marianne Thoresen till priset!

Stöd till forskningsprojekt på långtidscovid hos barn

Tillsammans med forskare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus genomför Stiftelsen Barnforskningen ett forskningsprojekt om barn och ungdomar med långtidscovid. Långtidscovid är ett tillstånd där symptom som illamående, huvudvärk och halsont kvarstår i månader efter en coviddiagnos.

Olof Hertting, PhD och överläkare vid Astrid Lindgrens Sjukhus och Petter Brodin, PhD och docent vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus leder forskningsprojeket och tittar på hur vanligt det är att barn och ungdomar som drabbas av långtidscovid får kvarstående symptom, om liknande symptom från hjärta och lungor likt de som setts hos vuxna, hur den kognitiva förmågan påverkas, hur andra kroniska sjukdomar påverkas samt om en strukturerad uppföljning och omhändertagande kan leda till snabbare återhämtning.

Gällande barn och ungdomar finns knappt några vetenskapliga rapporter i ämnet och det är av yttersta vikt att kunna studera barn och ungdomar med långtidseffekter av Covid-19 ur en fysisk, psykisk och social synvinkel. Symtomen skiljer sig från barn till barn men gemensamt är att de uppvisar en enorm trötthet. De orkar inte längre gå på sina aktiviteter eller knappt gå till skolan och många blir hemmasittande. Flera visar även symptom som huvudvärk, illamående, olika kroppssmärtor och nedstämdhet. Astrid Lindgrens Barnsjukhus har en unik närhet mellan klinisk forskning och patientvård vilket gör det möjligt att snabbt omsätta forskningen dit den bäst behövs.

En ny mottagning avsedd för barn som inte blir av med sina symptom efter ett tillfrisknande, så kallad långtidscovid eller postcovid, har startats på Karolinska i Solna. Mottagningen öppnades sista veckan i november 2020 och har sedan årsskiftet tagit emot cirka 130 barn, i alla åldrar men de flesta i nedre tonåren och en majoritet är flickor. Alla patienter följer först en väldigt enhetlig struktur avlocka undersökningar för att få en tydlig bild av deras status, både fysiskt och psykiskt. Det betyder att de, efter provtagningar, träffar läkare, fysioterapeut, och en psykolog. Olof Hertting är överläkare på Barninfektionsenheten på Karolinska i Solna och är en av dem som startat upp mottagningen. Specialistmottagningen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus tar emot barn från hela Sverige.

Anslag från Henry och Ella Ståhls Stiftelse

Tack vare nytt bidrag från Henry och Ella Ståhls Stiftelse förlöper arbetet att samla in data från patienterna framåt och ska i ett första stadie kartlägga data om patienterna i retroperspektiv studie. Det finns mycket laboratorieparametrar, data från fysiska tester och data från enkäter. I fas två kommer forskarna försöka förstå orsakerna till vad som gör att just dessa barn inte tillfrisknar efter sin infektion.

Hela världen efterfrågar mer vetenskap kring långtidscovid, både hos barn och vuxna. Mycket tyder redan på att barns symptom skiljer sig från vuxnas och det visar på vikten av det bedrivs specifik forskning på barn.

Vi vill rikta vårt varmaste tack till Henry och Ella Ståhls Stiftelse för forskningsanslaget för studier på långtidscovid hos barn. Tack för ert bidrag som möjliggör fortsatt forskning inom detta viktiga område.

Träffa våra stipendiater för 2020

På styrelsemötet i november beslutades att att dela ut årets stipendier till 8 forskare; Anna Vermé, Beatrice Skiöld, Katarina Övermo Tydén, Sofia Söderberg Kruth, Elsa Håkansson, Maria Magnusson, Alexandra Palmcrantz och Malin Holzmann.

Stort grattis till er alla!

Detta år blev det inte någon gemensam prisutdelning men vi har en rad glada stipendiater som har stort behov av stöd i sin forskning.

I år belönades även för första gången pristagare för bästa ST projekt och bästa magisteruppsats för sjuksköterskor. Martin Ritzens pris för bästa ST projekt delas i år av Lovisa Malmqvist och Fatine Khammari Nyström. Båda har gjort omfattande projekt och blivit publicerade. Britta Ygges pris för bästa magisteruppsats gick till Karin Andersson och Tora Arrbo Bodin.

Stort grattis till er alla!

Katarina Övermo Tydén, barnkardiolog

Vårt forskningsprojekt handlar om att utveckla bedömningen av hjärtfunktionen hos barn med medfött diafragmabråck (CDH). Barnen föds ofta svårt sjuka och kräver intensivvård både före och efter operation. Vi vill genom en mer utförlig ultraljudsundersökning med funktionsbedömning av såväl höger som vänsterkammare kunna skräddarsy behandlingen. Vi vill följa hjärtfunktionen hos barn med CDH redan som foster, genom nyföddhetsperioden och under uppväxten, till tio års ålder. Vi hoppas att kunna förbättra vården av det svårt sjuka nyfödda barnet och upptäcka samt förebygga eventuell hjärtfunktionsnedsättning under uppväxten.

Anna Vermé, sjuksköterska

Det finns stort behov av ökad evidensbaserad kunskap om hur barnsjukvården kan stötta ungdomar i överföringen från barnsjukvård till vuxensjukvård (transition). Syftet med projektet är att implementera och vetenskapligt utvärdera en sjuksköterskeledd transitionsmottagning för ungdomar med barnreumatism (juvenil Idiopatisk artrit). Fokus ligger på att utbilda ungdomarna och ge dem möjlighet att ta ansvar för sin sjukdom och behandling. Dessutom att erhålla empirisk kunskap och en djupare förståelse för hur redo patienter och föräldrar är för överflyttning.

Elsa Håkansson, psykolog

Diabetes typ 1 är en sjukdom där det ställs höga krav på barn/ungdomar och föräldrar att minnas, planera, och problemlösa dygnet runt. I min forskning kommer jag försöka hitta ett sätt att upptäcka de familjer som behöver mer stöd i egenvården, sedan utforma och utvärdera en intervention för föräldrar i grupp. Mitt mål är att ge föräldrarna verktyg som kan underlätta samarbetet med barnen och skapa ett fungerande familjeklimat trots de utmaningar som diabetes innebär i vardagen. På sikt hoppas jag att det kan förbättra barnens hälsa och livskvalitet genom uppväxten.

Sofia Söderberg Kruth, dietist

Vi kommer undersöka om extra tillskott med probiotika kan förbättra hälsoutfall för extremt för tidigt födda barn (<28 veckors graviditetsålder) och undersöker risken för allvarliga komplikationer såsom nekrotiserande enterokolit och sepsis, samt matintolernas och tillväxt. De svenska riktlinjerna rekommenderar i dagsläget att probiotika kan ges till mycket för tidigt födda barn (> 28 veckors graviditetsålder). Vi vill i vår studie undersöka om probiotika har en preventiv effekt även på extremt för tidigt födda barn som har allra störst risk att drabbas av komplikationer.

Alexandra Palmcrantz, fysioterapeut

I mitt arbete träffar jag barn med motoriska funktionsnedsättningar, främst cerebral pares (CP). Jag arbetar med tonusreduktion i teamet för botulinumtoxinbehandling och har också del av min tjänst på Motoriklab där vi bland annat gör undersökningar med 3D-rörelseanalys och där datainsamlingen till mitt mastersarbete har genomförts. Jag har sedan min grundutbildning 2017 haft förmånen att delta i forskningsprojekt där vi undersöker förutsättningar för motorisk funktion med fokus på muskelfysiologin hos barn med CP. Under vårterminen 2020 skrev jag min masteruppsats kring muskelstyrka, muskelvolym samt funktion i gående. Med det beviljade stipendiet är mitt mål vidare undersöka kort- såväl som långtidseffekter av behandling med botulinumtoxin på muskelfunktion hos dessa barn.

Malin Holzmann, förlossningsläkare

Min forskning handlar om fosterövervakning med elektronisk avlyssning av fostrets hjärtfrekvens; kardiotocografi (CTG).

Vi undersöker om datoriserad tolkning av CTG kan bidra till infektionsdiagnostik bland kvinnor med för tidig vattenavgång utan värkar.

Vi undersöker också om datoriserad tolkning av CTG under förlossningen kan vara av värde vad gäller tecken på hotande syrebrist hos fostret.

I båda grupperna kan forskningen bidra till att minska risken för förlossningsrelaterade skador hos barnen.

Beatrice Skiöld, neonatolog

Min forskning handlar om hjärnans utveckling hos nyfödda barn och hur man kan göra för att skydda hjärnan för att minska problem i uppväxten.

Maria Magnusson, barnkoagulationsläkare

Min forskning handlar om och specifika blödningsrubbningar hos barn.

Möt några av 2019-års stipendiater

David Forsberg

Med Dr

"Vi utvecklar ett verktyg för läkare och sjuksköterskor som ska hjälpa dem att upptäcka infektioner hos nyfödda barn som vårdas på sjukhus, så att behandling kan påbörjas tidigare. Verktyget utgår från puls och andning, vilket innebär att barnet inte påverkas mer än att det får några klisterlappar på bröstkorgen."

"Min forskning syftar till att undersöka om tillväxthormonbehandling i barndomen medför några hälsorisker på lång sikt för olika behandlade patientgrupper. Genom våra nationella kvalitets- och hälsoregister kan vi följa upp tidigare behandlade patienter och bidra med viktig kunskap om eventuella långtidsrisker med denna behandling."

Michele Bedin

Med Dr

"Terapeutisk hypotermi (kylbehandling) är den enda tillgängliga behandlingen som visats kunna minska neurologiska skador hos de barn som drabbats av syrebrist till hjärnan i samband med förlossningen. Vår studie som bedrivs med stöd från Stiftelsen Barnforskningen syftar till att identifiera alternativa behandlingar som kan minska inflammationen som uppstår efter syrebristen och med hjälp av dessa kunna minska hjärnskadan."

"Att födas med en svår missbildning som kloakmissbildning innebär oftast flera operationer och många vårdtillfällen i början av livet, men oftast också många problem man bär med sig genom livet. Vikten av att följa dessa barn med tanke på livskvalitet, sexuell funktion och kirurgiskt resultat är stor då kunskapen kan ge oss verktyg att optimera vård och uppföljning."

Henrik Hjelmgren

Universitetssjuksköterska, doktorand

"Med min forskning hoppas jag kunna ge barnen en tryggare vård genom förbättrad blodprovstagning. Felprover är tyvärr vanligt idag, men om vi får ner antalet felprover leder det till att barn slipper upprepade stick pga omprovtagningar, samt att vi kan snabbare ställa rätt diagnos och ge rätt behandling. Win-win situation, barnen får det bättre och sjukvården minskar tid och kostnader på provtagning"

"Med vårt projekt hoppas vi bidra till att med olika allergiprovtagningar kunna bättre urskilja vilka barn som tenderar att få bestående allergi och vilka barn som kan bli av med sin allergi. Vi ser också en enorm potentiell nytta om vi genom förändringar i den tidiga exponeringen skulle kunna minska antalet barn som drabbas av födoämnesallergier, vilket vi studerar."

Här kan ni läsa om ett antal forskare som fått stipendier tidigare år

Snus under graviditeten kan skada fostret

Jag heter Anna Gunnerbeck och är ST läkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus samt doktorand vid Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa sedan 2010. Min forskning handlar om vilka effekter nikotinexponering under fosterlivet har på det nyfödda barnets framtida hälsa.

I Sverige har vi en av världens lägsta siffror avseende rökning hos gravida kvinnor men hög användning av andra nikotininnehållande produkter, framförallt snus. Snus lanseras som ett säkert alternativ till rökning, ett nikotinersättningspreparat, inte bara i Sverige utan också internationellt. Det saknas kunskap om nikotins effekter på fostret under graviditet, men djurstudier tyder på att nikotin kan ha toxiska effekter på nervsystemet.

Vår hypotes är, att det är nikotinet som orsakar de skadliga effekterna på fostret som ses hos barn till rökare. Projektet spänner från studier i människa, där vi följer en stor mängd barn till snusande mödrar via populationsbaserade registerstudier till basala studier av cellulära mekanismer för att förstå hur nikotin i så fall är skadligt.

Jag har hittills publicerat en studie, som visar ökad risk för andningsuppehåll i neonatalperioden hos barn till snusande mödrar jämfört med icke tobaksanvändande mödrar. Denna risk kvarstod också sedan man kontrollerat för ökad risk för prematur födsel (Gunnerbeck et al, Relationship of Maternal Snuff Use and Cigarette Smoking with Neonatal Apnea, Pediatrics, 2011).

Resultaten av dessa studier är av stor vikt för de rekommendationer som ges i mödravården till gravida kvinnor angående nikotinsubstitution vid rökstopp. Detta projekt är av betydelse också internationellt, men kan endast utföras i Sverige med vår höga andel kvinnliga snusare också under graviditet.

Bättre livskvalitet för barn som föds med deformerad fot

Jag heter Elin Lööf och är sjukgymnast på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Mitt främsta arbetsområde är barnortopedi.

Hösten 2012 började jag doktorera inom Nationella Forskarskolan i Vårdvetenskap på Karolinska Institutet. Mitt projekt handlar om barn som är födda med en allvarlig fotdeformitet, PEVA (Pes Equinus Varus Adductus) även benämnd klumpfot. PEVA (är en av de vanligaste muskulo-skeletala abnormiteten vid födseln och ev ta bort?) drabbar ca 100 nyfödda barn i Sverige varje år.

PEVA behandlas från födseln och fram till ca 4-5 års ålder. I vårt projekt vill vi undersöka barnens gång- och rörelsemönster efter att de har blivit färdigbehandlade, vilket görs med ett avancerat tredimensionellt rörelseanalyssystem.

I projektet vill vi även undersöka hur sjukgymnastik skulle kunna förbättra barnens delaktighet, fysiska aktivitet och livskvalitet i skolåldern. Sammantaget hoppas jag att vår forskning kan bidra till en ökad kunskap förståelse för barnen med PEVA ur ett helhetsperspektiv.

Förbättrad diagnostik och minskad risk vid svåra infektioner hos spädbarn

Jag heter Johan Hamrin och är ST-läkare inom barnmedicin på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Mitt specialintresse är hur vi kan förbättra diagnostiken av svåra infektioner hos spädbarn.

Sedan januari 2012 har jag en forskartjänst som ger mig möjlighet att ägna halva min tid åt att ta hand om patienter och andra hälften åt att forska. Det som är spännande med detta är att jag har möjlighet att forska på ett område som i högsta grad berör de barnen som jag träffar när jag arbetar kliniskt.

Min forskning handlar om att ta reda på hur en infektion genom inflammation kan leda till andningsuppehåll (apnéer) hos spädbarn. För att studera detta tittar jag på ett specifikt ämne som bildas i samband med infektioner och som kan ha en dämpande effekt på hjärnans andningscentra. Genom att mäta detta ämne i urinen hoppas vi kunna förutsäga vilka barn som har en ökad risk av att drabbas av andningsuppehåll. Vi kanske också får bättre klart för oss hur pass svårt sjukt ett barn håller på att bli. Det skulle framför allt vara till nytta vid RS-virusinfektioner där vi vet att några barn kan bli svårt sjuka, men i nuläget inte kan säga vilka genom provtagning.

Samtidigt studerar jag i laboratorium hur luftvägscellerna blir inflammerade av RSV-infektionen och hur man skulle kunna dämpa den inflammationen.

Jag hoppas att min forskning kan bidra till att minska problemet med svåra infektioner och därmed rädda barns liv.