Långtidseffekter av Covid-19 hos barn
Uppdatering från Mars 2021
Nu känner vi vissa dagar hur solens strålar värmer trots att vi ännu är bara i början av mars. I nyhetsbrevet den här gången berättar vi om hur långtidseffekter av Covid-19 kan drabba barn och vi får som vanligt en rapport från Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Dessutom mer om barnforskningen genom att vi presenterar ett antal av förra årets stipendiater lite närmare. Här kan vi förstå vad forskning på barn kan betyda nu och i framtiden. Vi hoppas på trevlig läsning!
Tack för att du läser vårt nyhetsbrev och skicka det gärna vidare. Vill du veta mer så gå till www.barnforskningen.se eller följ oss i sociala medier, Facebook: Barnforskningen eller
Instagram: Stiftelsenbarnforskningen . Ert stöd är oerhört värdefullt.
Långtidseffekter av Covid-19 hos barn
Malin Ryd Rinder, överläkare och medicinsk verksamhetschef för barnakutsjukvården på Astrid Lindgrens Barnsjukhus berättar vad man lärt sig om de långtidseffekter som de kunnat se hos vissa barn efter genomgången Covid-19.
Ett år har passerat sedan det nya viruset SARS-CoV-2 började spridas över hela världen från Hubei-provinsen i Kina. Inom barnsjukvården stod det tidigt klart att barn och ungdomar till skillnad mot äldre, hade en mycket låg risk för att bli allvarligt sjuka i Covid-19. De flesta barn får inga eller lindriga symptom och få har vårdats på sjukhus.
Inom vuxensjukvården kom ganska tidigt i pandemin signaler om att vissa patienter upplevde mycket långdragna symptom efter primärinfektionen som t.ex. trötthet, hjärtklappning, infektionssymptom och andningsbesvär. Så småningom såg vi även liknande problematik bland skolungdomar. Detta har kallats ”Long covid” och uppmärksammas nu alltmer runt om i världen.
När det gäller barn och ungdomar finns det knappt några vetenskapliga rapporter i ämnet. I november gjordes ett upprop av en föräldragrupp som lyfte att denna grupp for illa och inte utreddes adekvat. Astrid Lindgrens barnsjukhus startade då på kort varsel en mottagning med multidisciplinärt upplägg för att utreda dessa barn och skapa ett kunskapsunderlag för ett vårdprogram. Ett 80-tal patienter har tagits emot på mottagningen vi ser ett stadigt remissinflöde. Glädjande nog ser vi att en hel del av dessa barn och ungdomar förbättras spontant och att få har påverkan på viktiga organsystem som hjärta och lungor. Men tröttheten och de återkommande infektionssymptomen påverkar deras liv och riskerar att ge allvarliga sociala konsekvenser. Många har stor skolfrånvaro och har slutat med fritidsaktiviteter.
Vi vet ännu inte hur vanligt det är med Long covid i denna åldersgrupp eller vilka långtidseffekter det innebär att ha Long covid ur fysisk, psykisk och social synvinkel. Vi ser det som en viktig uppgift att utreda dessa barn och ge dem stöd och rehabilitering för återgång till skola och ett aktivt socialt liv igen.
Läget på Astrid Lindgrens Barnsjukhus
Även i detta nyhetsbrev får vi höra hur läget är på Astrid Lindgrens Barnsjukhus av Svante Norgren, ansvarig för verksamheten;
”Med enstaka undantag har alla barnsjukhusets medarbetare som varit i covidtjänst inom vuxensjukvården nu återvänt till sina ordinarie arbetsplatser och vi har dragit igång den ordinarie barnsjukvården för fullt igen. Den andra vågen ser dock tyvärr ut att följas av en tredje våg även i Stockholmsregionen. Förhoppningsvis blir denna inte lika kraftig som de tidigare, men vi måste vara förberedda och, precis som under det gångna året, ha en plan för att kunna hantera både coviduppdraget och våra ”vanliga” patienter. Till vår hjälp vid planering och förberedelser har vi ett års tunga erfarenheter och en stor kunskapsbank att luta oss emot. På minussidan kan finnas ett oundvikligt inslag av trötthet. När tar det här egentligen slut? Nu om någonsin gäller det därför att hålla ut, ha tålamod och att hjälpa varandra att hålla modet uppe.
Som exempel på steg i rätt riktning kan nämnas att vaccinationer av våra medarbetare som arbetar patientnära har startat.
Jag är det imponerande att se hur Astrid Lidgrens Barnsjukhus både kliniskt och vetenskapligt tagit den pediatriska ledartröjan för både forskning och kliniskt omhändertagande av barn med covidrelaterade sjukdomsbilder. Något som också fått ett stort genomslag i media och den medicinska världen och som vi skall bygga vidare på.
Glädjande är att våra operationsköer, som växt på sig under den andra vågen, nu åter krymper och att kön till gastroskopier nu är borta. Allt det här är resultatet av ett fint samarbete mellan flera aktörer – en stor eloge för detta är verkligen på sin plats.
Glöm nu inte att ta hand om er själva och varandra. Det är på väg att bli bättre – håll ut!”
Stipendiater
Här kommer vi nu presentera fyra av våra stipendiater och läsa hur de beskriver sin forskning.
Vi hoppas det ska visa på hur värdefullt det är att kunna stödja barnforskningen och att resultaten väldigt snabbt kan omvandlas till nytta för ofta svårt sjuka barn och deras föräldrar.
Ni kan läsa mer om stipendiaternas projekt på www.barnforskningen.se
Katarina Övermo Tydén, barnkardiolog
Vårt forskningsprojekt handlar om att utveckla bedömningen av hjärtfunktionen hos barn med medfött diafragmabråck (CDH). Barnen föds ofta svårt sjuka och kräver intensivvård både före och efter operation. Vi vill genom en mer utförlig ultraljudsundersökning med funktionsbedömning av såväl höger som vänsterkammare kunna skräddarsy behandlingen. Vi vill följa hjärtfunktionen hos barn med CDH redan som foster, genom nyföddhetsperioden och under uppväxten, till tio års ålder. Vi hoppas att kunna förbättra vården av det svårt sjuka nyfödda barnet och upptäcka samt förebygga eventuell hjärtfunktionsnedsättning under uppväxten.
Anna Vermé, sjuksköterska
Det finns stort behov av ökad evidensbaserad kunskap om hur barnsjukvården kan stötta ungdomar i överföringen från barnsjukvård till vuxensjukvård (transition). Syftet med projektet är att implementera och vetenskapligt utvärdera en sjuksköterskeledd transitionsmottagning för ungdomar med barnreumatism (juvenil Idiopatisk artrit). Fokus ligger på att utbilda ungdomarna och ge dem möjlighet att ta ansvar för sin sjukdom och behandling. Dessutom att erhålla empirisk kunskap och en djupare förståelse för hur redo patienter och föräldrar är för överflyttning.
Elsa Håkansson, psykolog
Diabetes typ 1 är en sjukdom där det ställs höga krav på barn/ungdomar och föräldrar att minnas, planera, och problemlösa dygnet runt. I min forskning kommer jag försöka hitta ett sätt att upptäcka de familjer som behöver mer stöd i egenvården, sedan utforma och utvärdera en intervention för föräldrar i grupp. Mitt mål är att ge föräldrarna verktyg som kan underlätta samarbetet med barnen och skapa ett fungerande familjeklimat trots de utmaningar som diabetes innebär i vardagen. På sikt hoppas jag att det kan förbättra barnens hälsa och livskvalitet genom uppväxten.
Sofia Söderberg Kruth, dietist
Vi kommer undersöka om extra tillskott med probiotika kan förbättra hälsoutfall för extremt för tidigt födda barn (<28 veckors graviditetsålder) och undersöker risken för allvarliga komplikationer såsom nekrotiserande enterokolit och sepsis, samt matintolernas och tillväxt. De svenska riktlinjerna rekommenderar i dagsläget att probiotika kan ges till mycket för tidigt födda barn (> 28 veckors graviditetsålder). Vi vill i vår studie undersöka om probiotika har en preventiv effekt även på extremt för tidigt födda barn som har allra störst risk att drabbas av komplikationer.